Johan Hakelius text om protesterna mot Sverigedemokraterna väckte en del tankar.
Låt mig först slå fast några saker så vi kan släppa det sen. Hakelius är en stolle. Texten dryper av klassförakt och en inställning till kollektiva politiska handlingar som är djupt obehaglig. Sverigedemokraterna är ett vidrigt parti.Ok?
Ändå sätter Hakelius fingret på någonting. Det finns en annan typ av klassförakt som luftats en hel del på senaste tiden. Ett förakt som påminner om SDs.
Jag tänker på alla dem som skyller SDs framgångar på arbetslösa unga killar med taskiga gymnasiebetyg. Vet inte hur många gånger jag hört epitet som ”obildad”, ”lantis”, ”berra”, ”redneck”och ”tribaltatuerade as” uttalas senaste dagarna. Särskilt i samband med protester mot SD. Ofta med självhögtidligtheten hos den som är född med tvärvetenskaplig sked i mun.
Generaliseringarna om SDs väljare påminner inte så lite om SDs generaliseringar. Det är lätt att tro att de flesta unga män utan högre utbildning sympatiserar med SD. Inte att många SD-väljare är unga män utan högre utbildning. Det är en jävla skillnad. Om det nu överhuvudtaget ligger till på det viset alltså. Kan tänka mig att en och annan bracka röstat brunt också.
Men låt oss för diskussionens skull säga att alla SDs väljare är arbetslösa unga obildade män. Vad beror det på i såna fall? Och vad är problemet?
Det beror inte på ökad rasism. Det är nog få som röstat på SD som faktiskt är rasister. Därmed inte sagt att partiet inte är rasistiskt.
Det har ingenting att göra med att vi inte ”vågar” diskutera integration. Det gör vi hela tiden.
Problemet är heller inte att SD riktar sin politik till arbetslösa unga män utan högre utbildning.
Problemet är att ingen annan gör det.
Det finns ingen etablerad politisk kraft som representerar eller riktar sig till underklassen. Så några få röstar på SD istället, betydligt fler röstar inte alls.
Så kan vi inte släppa indignationen och försöka vara ett alternativ istället? Skapa en politik som både omfattar och tilltalar de som har det sämst? Koncentrera oss på de stora problemet. Att de som verkligen hotar demokratin just fick fyra år till på sig. Att moderaterna gjorde sitt bästa val sedan den rösträtt de var emot infördes. Som att det var 56%, inte bara 6%, som röstade människofientligt.
För det är som en klok vän sa häromdagen. SD är positivhalaren som drar uppmärksamheten från ficktjuvarna.
24 09 2010 kl 20:06
Bra text. Håller med. Har också reflekterat över de generaliseringar som SDs intåg i riksdagen givit upphov till, samt reflekterat över hur alla skyller på varandra. Det är DE ANDRAS fel att SD sitter riksdagen, vilka ”de andra” nu må vara.
Vems fel att FP sitter, inte bara i riksdagen utan t o m i regeringen, diskuteras inte, trots att även FP är främlingsfientliga.
24 09 2010 kl 20:15
Eller hur? En smart rasist röstar såklart på FP. Det har ju åtminstone nåt att säga till om.
24 09 2010 kl 21:10
Tack Fredrik. Du formulerade precis tankar jag själv haft men inte lyckats uttrycka tillräckligt skarpt – har upplevt samma grej bland människor kring mig.
Såg nyuppsatt propaganda från SSU idag: ”Jimmie Åkesson är ond!” (Jag skojar inte.)
Nu vill jag att alla dessa självgoda fingerpekare önskar sig The Redneck Manifesto i julklapp, i brist på annat.
24 09 2010 kl 21:40
Det har varit mycket prat om Socialdemokraternas kris, om anledningar till nedåtgången. Mycket strategisnack, vilka frågor som är viktiga, vilka misstag man gjort. Men jag har inte läst någon säga rakt ut deras fiasko kan bero på
1) att de inte längre – jag vet inte exakt från och med när – på något sätt kan klassifieras som SOCIALISTER,
2) att de sedan Göran Persson rätade upp leden och dödade oppositionen inom partiet har extra svårt att kalla sig DEMOKRATER,
3) och att de (så det inte blir helt off topic) inte bryr sig ett skit om de längst nere, de i bortglömda förorter och glesbygder som numera verkar utgöra SD:s väljarbas.
Med dessa tre punkter försvinner partiets existensberättigande.
Enligt den brittisk-nederländske författaren Ian Buruma, som intervjuas i dagens Sydsvenskan, handlar populistpartiernas framgångar inte så mycket om islamofobi och rasism, men ”om bristande förtroende för politikerna”.
Jimmie Åkessons viktigaste egenskap är nog att han inte pratar som en politiker.
24 09 2010 kl 22:04
Exakt. FP är en av de mest framstående ficktjuvarna…
24 09 2010 kl 23:26
The Redneck Manifesto är den bästa bok jag läst.
25 09 2010 kl 09:30
The Redneck Manifesto är intressant då den på ett tydligt sätt visar att även vita arbetarklassmän kan vara lättkränkta och identitetspolitiska, och att vänsterliberaler som inte inkluderar denna identitet i förtrycksboxarna är hycklare.
För att boken ska ha någon relevans krävs det emellertid att det råder tvivel om ovanstående.
Har vi inte kommit längre än så? Kanske inte.
25 09 2010 kl 10:45
[...] Skumrask analyserar efterdyningarna på ett bra sätt, och passar på att ge sveriges mest konservative gubbe Johan Hakelius en välbehövlig känga. [...]
25 09 2010 kl 11:29
H: boken är relevant då den kan funka som avliberalisering. visst är den långt ifrån en teoretisk bibel men den säger en massa intressant om klass, inom politik, kultur, religion och inte minst historia… livsviktigt ur amerikanskt perspektivt men även intressant för oss. men som jag sa, ”i brist på annat’…
enligt en intervju med författaren var hans avsikt att dra det här lättstötta pk-tänkandet till den punkten att det återigen blev ok att driva med alla grupper, inte bara white trash.
25 09 2010 kl 12:19
Enligt bla. SVT’sValU, som visserligen kanske förtjänar en skopa salt, så hittar man ”arbetslösa” som SD’s näst största väljargrupp, den diffusa kategorin ”LO-medlem” kilar in på en tredje plats. Det är ju siffror som är bra mkt intressantare än kön, ålder och utbildning på de som röstade SD. Har man hamrat in idén om att ”de kommer hit och tar våra jobb” i 20 års tid är det klart det finns i bakhuvudet på många, och med dagens LO som konsekvent vägrar dra NÅGRA slutsatser om aretsmarknaden utan att utreda i 7 år först är det klart det ger utdelning.
Dessutom kan det ju inte upprepas för många gånger att en Wanja med 100 lax i månadslön + styrelsearvoden är så fantastiskt långt borta från verkligheten för just ”LO-medlemmar”. Om det är bilden av LO, och ”arbetslösa utan universitetsutbildning” är bilden av SD, så… ja.. vem är egentligen förvånad? Självuppfyllande profetia 2010.
25 09 2010 kl 12:27
Har du länk till undersökningen?
25 09 2010 kl 12:57
Håller med i stort förutom i en sak. Jag tror att de flesta som röstade SD faktiskt är rasister. Det finns ett stort rasistiskt väljarunderlag att vraka ur. Rasismen finns såklart i alla klasser, även om de lite rikare väljer att lägga sina röster på andra rasistiska partier inom alliansen…
25 09 2010 kl 13:29
Självfallet ska man inte klumpa ihop sd-väljarna, de är individer med olika motiv o orsaker till sitt röstande.
Likaså ska man inte blanda ihop SD som parti och deras politik med väljarna.
SD är i klassisk mening varken vänster el höger. Det har hopplock från flera håll, i sann populistisk anda. Men med främlingsfientligheten som sammanhållande kitt.
Se mer kommentarer t ex här:
http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2010/09/de-gamla-partiernas-misstag-hjalpte-in.html
Men jag tangerar frågan om SD flera andra inlägg också.
25 09 2010 kl 21:42
Självklart, vet inte varför den inte kom med.
http://svt.se/2.139744/1.2153289/vilka_rostade_pa_sverigedemokraterna
En annan ValU om vilka partier som tappat till SD. Det enda intressanta med den är att den antyder att väljarna kommer mer eller mindre proportioneligt från samtliga riksdagspartier.
http://svt.se/2.139744/1.2153556/valu_-_har_hamtade_sd_valjare
26 09 2010 kl 09:52
Tack, Fredrik, bra artikel! En tanke dock. Eller en fråga. Om det är att ”falla till populismens nivå” att förakta SDs väljare, och om man istället bör hålla huvudet kallt i dessa bistra tider, i all denna högervind, finns det då inte en risk att vi (vilka vi nu är) börjar försvara vår klassidentitet som någon slags förnuftig borgerlig intelligentia, försvarar förnuftet hos denna intelligentia mot förfallet i att helt enkelt slå tillbaka? (Nu håller jag ju med om att det mycket väl kan vara kontraproduktivt att slå mot SD eftersom det kan hjälpa M och FP att komma undan, skapa alibin för den riktiga fienden, etc. så det är inte det jag är ute efter).
Nej, min fråga handlar om förnuft och känsla. Och den handlar om om det är vår uppgift att bilda någon slags eftertänksam front mot klasshat och klassförakt? Jag tror att det är mycket olyckligt att lämna känslorna, och de aspekter i vilka ideologi hänger samman med känsla, i händerna på de liberalt reaktionära och offensivt reaktionära krafterna. När ska vi vakna upp och förstå att högervinden fortsätter blåsa därför att högern (inklusive SD) just nu har MER IDEOLOGI och MER KÄNSLA än vi själva? Och så kan vi sitta där och tycka synd om oss själva i 50 år till bara för att vi (vilket är sant) har mycket mer INTELLEKT…
Fråga: är felet med att kalla SD för ”obildade lantisar” verkligen att detta uttrycker ett generaliserande klassförakt? Är inte DET STORA FELET att klassföraktet är vänt åt fel håll, och att detta tyder på något mycket allvarligt? Tyder det inte på att vi har blivit så förgiftade av borgerlighetens värderingar att vi FAKTISKT föraktar dessa obildade lantisar MER än vi föraktar den slipade, kostymklädde, välutbildade kapitalisten?
Jag tror att vi kanske snarare, just nu mer än någonsin, behöver ett väldefinierat klassförakt. Själv känner jag så starkt, till exempel, att de som roffar åt sig allt de kan på andras bekostnad, de som skövlar allt i sin väg för materiella vinningars skull, är några ÄCKLIGA JÄVLA SVIN. De äcklar mig mycket mycker mer än vilka lantisar som helst.
Men, som sagt var: det är en FRÅGA … en fråga om känslornas och intellektets förhållande till varandra i kampen mot reaktionära intressen och mot de reaktionära krafterna.
JF
26 09 2010 kl 14:04
Hakelius text gör mig jävligt förbannad. Han är väl ledsen för att han inte vågar vara med de andra och uttrycka någonting som är fullkomligt självklart, att stå upp och visa vad man tycker offentligt -att ta avstånd från SD och rasism. Det han gör är dessutom att förminska SDs roll, något jag tycker man inte bör göra, oavsett vad man tror att de kan få för position framöver.
Här är min nystartade blogg tillägnad just detta:
http://extrallt.blogspot.com/
27 09 2010 kl 07:05
Johannes:
Jag håller med dig. Det ser en långsam ideologisk förskjutning där fattiga alltmer beskrivs som lata, vulgära. obildade o s v. Det drivs på allra hösta regeringsnivå med hjälp av bland anat problemformuleringar kring ”bidragsfusk” mm.
Underklassen saknar en egen plats i både politikern och ideologin. Den måste vi ta tillbaka, Så vi ska absolut inte lämna känslorna hemma utan känna mer än borgarna. Låt ett produktivt klasshat flöda!
03 02 2012 kl 21:59
[...] SM i klassförakt [...]