Signaturen felmoftan på Twitter gav mig en helt ny dimension att lägga till teorin om spotifiering. Han har nämligen översatt Dilberts skapare Scott Adams begrepp confusopoly till ”krånglopol”.
Ett krånglopol är när alla aktörer på en marknad försvårar prisjämförelser så att de slipper konkurrera om priset med varandra. Detta sker ofta genom en massa diffusa och svårbegripliga abonnemang.
Här fäljer en definition på engelska:
Confusopoly: Coined by the distinguished psychologist and cartoonist Scott Adams (Dilbert), refers to a monopoly of knowledge that is enforced (i.e., kept away from the little people) by making it as confusing as possible, thus insuring the status and fee structure of the priesthood of those in the know, such as accountants, lawyers, and psychologists. Examples of confusopolistic scriptures are tax law, cell phone plans, and psychology journal articles.
Alla som någon gång försökt jämföra abonnemang för mobiltelefoni vet vad det handlar om.
En översikt över spotifieringsprocessen ser alltså numera ut så här:
[Spotifiering] Att ta något som är gratis…
Allt mer av vårt gemensamma inhägnas och privatiseras. Torg. Musik. Film. Fredagkvällar. Armhävningar.
[Spotifiering] …hugga av det svansen…
Att kupera. Förändra utbudet till det sämre. Kvantitativt – färre. Kvalitativt – sämre.
[Spotifiering] …koda det…
Det här aspekten är så viktig att den förtjänar en egen plats. Inte nog med att utbudet försämras. Det dyker ofta upp regler för hur det får användas. Som uppförandregler i gallerior.
Det kan också handla om tekniska begränsningar som gör att det bara går att använda på vissa sätt. Som kopieringsskydd.
Ibland är reglerna uttalade och väl kommunicerade. Exempelvis genom förbudsskyltar. Eller avtal för användning. Ibland är de mer subtila. Ibland outtalade. Sunt förnuft. Så där gör man inte. Fredagsmys.
[Spotifiering] …och belägga det med en avgift…
Ibland handlar det om en ekonomisk avgift. Ibland om någon annan motprestation, som att lyssna på reklam. Eller köpa en kopp kaffe i utbyte mot någonstans att sitta.
[Spotifiering] …samt skapa mesta möjliga förvirring kring avgiften.
Det är här, mina damer och herrar, krånglopolet kommer in i bilden.
30 09 2010 kl 22:26
En anmärkningsvärd twist på just detta tillägg är att vissa upplever att ”avgiftsdjungeln” också ger en viss belöning när man valt Det Bästa Abonnemanget, eller fått Det Bästa Priset.
Vet att jag själv är lagd åt det hållet, det där nördiga studerandet av alla alternativ, och intalar mig gärna att jag gjort ett klokt, rationellt och fritt val när jag väl bestämmer mig. Har en skräckblandad fascination för de som ofta slår till snabbt och nöjer sig med ”det låter väl ganska ok?!”.
01 10 2010 kl 00:36
Hehe, de sker genom ett fenomen som kallas ”kognitiv dissonans” som gör att vi alltid känner att vi valt ”det bästa…”
03 10 2010 kl 00:51
Jag fick en helt ny förståelse av spotifieringens konsekvenser härom natten när jag försökte sova och grannarna på andra sidan gatan hade fest med jättehög musik. Fast jag hatar spotify och aldrig använder det och inte ens har ett konto och egentligen bara ville att de skulle hålla käft så jag fick sova så fick jag ändå lyssna på deras jävla reklam.
03 10 2010 kl 07:50
Albin:
Det där måste vi gå vidare med. Det är ju en sak att bli utsatt för reklam i offentliga miljöer som är riktad till ”allmänheten” (även om den har en målgrupp). Men den typen av direktreklam som inte bara är avsedd för någon särskild individ, utan dessutom en form av avgift.
Nu betalade du din grannes Spotify. Får man göra så? Är det ens lagligt?
03 10 2010 kl 09:59
Ja, alltså det är väl lite oklart om det är lagligt att väsnas och störa sina grannar, eller snarare hur mycket och hur sent. Nästa gång lär jag prova att ringa polisen istället för att kasta vattenballonger som jag ändå missar med.
03 10 2010 kl 12:00
Själva oväsendet är en sak. Påförandet av spotifiering är en annan. Din granne samlar faktiskt in avgifter åt spotify. Mot din vilja. Det är ju stöld.
03 10 2010 kl 22:56
Ja, på sätt och vis. Åh nej, inte en sak till som är stöld!
04 10 2010 kl 09:03
Hehe, ja. Mer om det inom kort på en blogg i närheten.
06 10 2010 kl 13:20
[...] diskussionen kring krånglopol häromdagen dök det upp en intressant iakttagelse. Signaturen ”nx” berättade [...]
18 12 2010 kl 11:59
Tänk om vi tar SVT som testobjekt och gör det lite obehagliga tankeexperimentet att spotifiera hela Public Service…
SVT, som visserligen inte är gratis men i viss mån gemensamt och ganska tillgängligt.
Vi hugger av det svansen, t.ex genom att lagstifta bort deras möjlighet att göra nya bra program som t.ex skulle locka många tittare.
Vi kodar om innehållet, t.ex ger vi producenten av Paradise Hotel en möjlighet att tolka om programidén från den ursprungliga versionen
Vi belägger det med en avgift, t.ex många och långa reklamavbrott och kanske en släng produktplaceringar.
Till slut skapar vi förvirring om hur det egentligen ligger till med avgifterna: TV4.
Återigen från den absurda dimension som är sverige 2010 så meddelas att Kulturministern redan är way ahead of us:
http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/regeringen-bryter-mot-grundlagen-1.1228733
20 12 2010 kl 04:19
Lysande. Eller, ja. Du fattar vad jag menar. Måste gå till botten med det här.
10 01 2011 kl 11:03
[...] att förlänga teorin om spotifiering. Jag vill lägga till två aspekter delvis relaterade till krånglopol. Den första är [...]
11 01 2011 kl 10:16
[...] den spotifierade världen påförs förutom krånglopol och valskyldighet även [...]
06 02 2011 kl 10:10
[...] blir sämre och dyra på vissa linjer, krånglopol på andra. Försämringar för den stora majoriteten och pengar i fickorna hos ett fåtal [...]
16 03 2011 kl 19:05
[...] nästa inlägg kommer jag att diskutera begreppet krånglopol, som bloggaren Fredrik Edin har lanserat. Utifrån det kommer jag att diskutera mobiltelefonmarknadens modus [...]
19 03 2011 kl 17:37
[...] Fredrik Edin introducerade begreppet »krånglopol« som en översättning på »confusopoly«, som förekommer i serien Dilbert. Ett krånglopol är, [...]
31 03 2011 kl 13:15
[...] som erbjuder 2962 olika avtal. Vilket väl aktualiserar Fredrik Edins begrepp valskyldighet och krånglopol. Det nämns också att vi i en vanlig matbutik kan välja mellan 30 marmeladsorter och inte mindre [...]
02 01 2012 kl 10:08
[...] [Spotifiering] …införa krånglopol… Ett krånglopol är när alla aktörer på en marknad samarbetar för att skapa mesta möjliga förvirring kring kostnaderna för deras produkter. Genom att försvåra eller till och med omöjliggöra prisjämförelser så att de slipper konkurrera om priset med varandra. Detta sker ofta genom en massa diffusa och svårbegripliga abonnemang som inte går att jämföra med andra diffusa och svårbegripliga abonnemang. [...]