Att jobba med reklam

Michael Eriksson påpekar att det här med att jobba med reklam – alltså själva motprestationen vi utför för att ta del av saker som är “gratis” eller lite “billigare” – kan te sig väldigt olika. En annons i en tidning, en skylt i tunnelbanan och ett reklamavbrott mitt i filmen är tre helt olika upplevelser.

När vi tar del av reklam är vi på en och samma gång arbetare, kunder och varor. Vi säljer – direkt eller indirekt – vår förmåga att ta del av reklam. För denna motprestation får vi – direkt eller indirekt – betalt i form av exempelvis tillgång till musikfiler på nätet, en tidning som vi inte behöver betala kontanter för eller en billigare tv-kanal. Nättjänsten, tidningen och tevekanalen säljer oss sedan vidare till annonsörerna, men det struntar vi i idag.

Hur jobbig motprestationen är beror på en rad olika saker som dessutom ofta sammanfaller. Här är några:

• Linjär – icke-linjär
  Linjär reklam kommer i en förutbestämd ordning som vi inte kan påverka hursomhelst. Reklamavbrott i en film är typexemplet. Även om vi inte ser reklamen innebär den ett avbrott. Utomhusreklam på exempelvis ett torg är ett exempel på icke-linjär reklam. Vi behöver inte uppleva torget i någon viss ordning, även om jag inbillar mig att driftiga entreprenörer försöker få oss att göra just detta. Men vi har hursomhelst större möjlighet att undvika reklamen utan att något avbrott uppstår eller att vi registrerar budskapet, åtminstone inte på ett medvetet plan.En tidning med annonser är ett mellanting. Om du läser från pärm till pärm och läser allt lika noggrant är annonserna linjära. Men om du bläddrar fram och tillbaka och bläddrar förbi annonserna blir reklamen i stort sett icke-linjär.
• Estetik
  Reklamens fulhet påverkar också motprestationen. Då syftar jag inte främst på själva annonsens utformning utan på miljöförstöringen den innebär. Reklamen i exempelvis Stockholms tunnelbana förfular i så stor utsträckning att det är obegripligt att den är laglig. Annonser i en tidning kan visserligen också vara fula, men jag tror få personer stör sig på dem i samma utsträckning. Men finns det något fulare än ett reklamavbrott i en riktigt bra film? Var är upphovsrättsmaffian när man behöver den?
• Valskyldighet
  Möjligheten att påverka förekomsten av reklam är en annan faktor. Vi kan ju lika gärna ladda ner en film från The Pirate Bay där någon varit vänlig nog att lägga upp den utan reklam, som att se den på trean eller femman. Om vi pendlar till jobbet har vi däremot sällan något annat val än att stå där varje morgon och kväll och beskåda eländet.
• Tid
  Ju längre desto värre. Vissa tevekanaler har så långa avbrott att man hinner laga en enklare middag innan filmen sätter igång igen.Visste du förresten att de går ut med en uppmaning innan reklamavbrotten under Super Bowl. De ber amerikanska folket vänligt men bestämt att inte gå på toaletten. Avloppssystemet i flera städer har nämligen havererat på grund av simultanspolningar.
• Plats
  Reklam i en film eller program är jobbigare än reklam mellan. Den kanske allra sämsta placeringen av reklam är mitt i låtar. En tunnelbanevagn som är målad på utsidan är ofta mer irriterande än den som bara har reklam på utsidan. Reklam i fina stadsmiljöer är outhärdlig, medan den knappt märks på andra platser
• Kraft
  Många reklamjinglar har högre volym är filmen eller programmet de avbryter. Färgerna är grälla och klippen snabba. Ju mer kraft desto jobbigare att uthärda.
• Medveten tafflighet
  Det är så lite pengar i reklam på nätet att många företag inte lägger så mycket resurser på att sälja reklam utan istället koncentrerar sig på att göra reklamavbrotten så irriterande som möjligt. Allt för att så många kunder som möjligt ska välja den reklamfria betalversionen istället.

Fyll gärna på med fler aspekter och egna erfarenheter