Skumraskaffärer

Både jag själv och andra har skrivit om den svarta ekonomin Malmö. Men vi får inte glömma att det finns vit ekonomi kring kriminaliteten också. En väldigt stor sådan.

Brottslighet är nämligen i högsta grad samhällsekonomiskt produktivt. Det är ibland bara det allra sista ledet som är svart eller kriminellt på andra vis. För alla andra – vaktbolag, klottersanerare, säkerhetskonsulter, advokater, larminstallatörer, låssmeder, försäkringsbolag och så vidare – är det business as usual.

Och inte vilken business som helst. Det svenska företaget Securitas har exempelvis 300 000 anställda i ett femtiotal länder och omsätter över 60 miljarder kronor om om året. Inom EU verkar 55 000 företag, med sammanlagt 1,7 miljoner anställda, inom säkerhetsbranschen. I  många EU-länder har säkerhetsfirmorna betydligt fler anställda än polisen.

Så det kanske kan vara läge att tänka efter både en och två gånger innan vi beskyller närlivsbutiken på hörnan för att bedriva skumraskaffärer

Det här här inga nyheter. Redan Marx insåg detta. Här är hans ”Brottets produktivitet” i  Johannes Bergmarks klassiska översättning

Brottets produktivitet

En filosof producerar idéer, en poet dikter, en präst predikningar, en professor avhandlingar och så vidare. En brottsling producerar brott. Om vi tittar lite närmare på förhållandet mellan denna sistnämnda produktionsgren och samhället som helhet, så kommer vi att göra oss av med många fördomar.Brottslingen producerar inte bara brott, utan också lagar mot brott, och i och med detta också den professor som håller föredrag om brottslagarna och tillsammans med detta den oundvikliga avhandlingen genom vilken samme professor framlägger sina föredrag på den allmänna marknaden såsom “varor”. Detta för med sig en höjning av den nationella rikedomen, alldeles frånsett det personliga nöje avhandlingens manuskript ger själva upphovsmannen – vilket det kompetenta vittnet Herr Professor Roscher intygar.

Brottslingen producerar vidare hela poliskåren och rättsväsendet, konstaplar, domare, bödlar, jurys etc; och alla de olika affärsgrenar, vilka bildar lika många kategorier av social arbetsdelning, utvecklar olika förmågor hos den mänskliga anden, skapar nya behov och nya sätt att tillfredsställa dem. Bara tortyren har givit upphov till de mest sinnrika tekniska uppfinningar, och sysselsatt många ärbara hantverkare i produktionen av dess instrument.

Brottslingen producerar ett intryck, delvis moraliskt och delvis tragiskt, som hans fall kan vara, och utför på detta sätt en “tjänst” genom att uppväcka de moraliska och estetiska känslorna hos allmänheten. Han producerar inte bara avhandlingar om kriminallagarna, inte bara strafflagar och med dem lagstiftare på detta område, utan också konst, vitterhet, romaner och även tragedier, vilket inte bara Müllers Schuld och Schillers Räuber visar, utan också Sofokles Oedipus och Shakespeares Richard den tredje. Brottslingen bryter det borgerliga livets monotoni och vardagliga trygghet. På detta sätt räddar han det från att stagnera och ger upphov till den spänning av oro och rörlighet utan vilka även konkurrensens sporre skulle trubbas av. På så vis ger han en stimulans till de produktiva krafterna. Medan brottsligheten tar bort en del av den överflödiga befolkningen från arbetsmarknaden och följaktligen minskar konkurrensen mellan arbetarna – och till en viss gräns hindrar lönerna från att falla under minimum – så absorberar kampen mot brottsligheten en annan del av denna befolkning. På det sättet träder brottslingen in som en av dessa naturliga “motvikter” vilka får till stånd en korrekt balans och utbreder ett helt spektrum av “nyttiga” sysselsättningar.

Brottslingens effekter på utvecklingen av produktiv kraft kan påvisas i detalj. Skulle lås någonsin ha uppnått dagens nivå av fulländning om det inte funnits några tjuvar? Skulle sedeltryckarkonsten ha uppnått sin nuvarande perfektion om det inte hade funnits några falskmyntare? Skulle mikroskopet ha funnit sin väg in till den allmänna affärskretsen (se Babbage) om inte för den ekonomiska svindeln? Har inte den praktiska kemin en lika stor skuld till varuförfalskningen och ansträngningarna att påvisa den som till ärligt produktionsnit? Genom ständigt nya former av attack på egendomen föder brottet ständigt nya metoder av försvar, och är på detta sätt lika produktivt som strejker för uppfinnandet av nya maskiner. Och om man lämnar den privata brottslighetens område: skulle världsmarknaden någonsin ha uppkommit utan nationella brott? Sannerligen, skulle ens nationer ha uppkommit?* Och har inte Syndens Träd samtidigt varit Kunskapens Träd ända sedan Adams tid?

I sin Fabel om bina (1705) har Mandeville redan visat att varje tänkbar form av sysselsättning är produktiv, och har givit uttryck för hela linjen av detta argument:

Det som vi kallar det Onda i denna värld, moraliskt såväl som naturligt, är den stora Princip som gör oss till sociala varelser, den solida grund, det Liv och Stöd för alla Yrken och Sysselsättningar utan undantag … där måste vi söka det sanna ursprunget för alla Konster och Vetenskaper, och … det ögonblick det Onda upphör , är Samhället dömt att fördärvas – om inte helt och hållet upplösas.
(2nd edition, London, 1723, p. 428)

Fast Mandeville var ju förstås bara oändligt mycket mer oförskämd och ärlig än det boergerliga samhällets brackiga apologeter.

Karl Marx 

Ur Theories of Surplus Value, Vol. I, pp. 375-6, Foreing Languages Publishing House, Moskva

*Det heter ju “Land skall med Lag byggas”! Är det inte dags att skriva om detta slitna ordspråk och befria det från dess illusion? (Ö.a)

Om Fredrik Edin

WRITER / POET / PROPHET Visa alla inlägg av Fredrik Edin

5 responses to “Skumraskaffärer

  • Kakan

    Fast är inte det här ett exempel på ”Parable of the broken window”? Utan falskmyntare skulle det väl samhället inte haft något behov av extremt sofistikerade sedlar? Det är väl lite som reklambranschen, den omsätter miljarder men nästan ingen vill utsättas för det den producerar.

  • Fredrik Edin

    Ja, det är ju rätt många varor och branscher som är oönskade. När det gäller reklam betalar vi dessutom både för den och för att slippa den.

  • Albin

    Lustigt: en bransch som verkligen tagit till sig detta med brottets produktivitet är IT-sektorn, där säkerhetsforskare på ett ganska öppet sätt är professionella »bovar« som ständigt gör sitt värsta för att bryta sig in i olika system så att de kan lagas och bli bättre.

  • Fredrik Edin

    ja, det är minst sagt väldigt duktiga på att skapa arbete till sig själva.

  • Trasiga fönster, ekosystemtjänster och dumpstring | Dumpstrat

    [...] du tänker. Det har du i och för sig inga grunder för att tänka, men ja. K. Marx skrev i ”Brottets produktivitet” om hur brott sätter fart på ekonomin, skapar jobb, ja, rent av hela yrkeskategorier. Men [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 95 andra följare

%d bloggers like this: