Kategoriarkiv: Spotifismen som liberalismens sista stadium

Spotifismen som liberalismens högsta stadium I

1 Samhällets inhängning och spotifiering

”Då Marx för ett och ett halvt halvt århundrade sedan skrev sitt Kapitalet, betraktades den fria konkurrensen av de flesta nationalekonomer som en ”naturlag”. Den officiella vetenskapen försökte tiga ihjäl det verk som skrivits av Marx, vilken genom sin teoretiska och historiska analys av kapitalismen bevisade, att den fria konkurrensen alstrar inhängning av produktion, konsumtion och allmänningar och att denna inhängning under sitt sista stadium av sin utveckling leder till spotifiering.”

”…spotifieringens uppkomst som följd av samhällets inhängning överhuvud taget utgör en allmän och grundläggande lag för den liberala demokratin på dess nuvarande och slutgiltiga utvecklingsstadium”.

”Rättighetshavarna ingår överenskommelser beträffande försäljningsvillkor, betalningsterminer o.s.v. De fördelar avsättningsområdena mellan sig. De bestämmer mängden av de varor, som skall produceras och cirkuleras. De fastställer priserna. De bstämmer nivån på sänkningen av kvaliteten. De fördelar profiten mellan de enskilda företagen o.s.v.”

”Konkurrensen förvandlar sig till monopol. Följden blir ett gigantiskt framsteg i samhällets spotifiering. Bland annat spotifieras också de tekniska uppfinningarnas och förbättringarnas process samt idéer och tankar. ”

”Produktionen blir samhällelig, men tillägnandet förblir privat. De samhälleliga produktionsmedlen förblir ett fåtal personers privategendom. Den allmänna ramen för den formellt erkända fria konkurrensen kvarstår, och de få spotifisternas tryck på den övriga befolkningen blir hundrafalt tyngre, kännbarare och olidligare”.

”Den liberala demokratins utveckling har fortgått så långt, att varuproduktionen, som visserligen ännu ”härskar” såsom förut och alltjämt räknas såsom grundvalen för hela hushållningen, i verkligheten redan är underminerad och huvudparten av profiterna inhöstas av spotifieringens ”genier”.

”Grundvalen för dessa manipulationer och svindlerier är allmänningarna, men det väldiga framåtskridandet för mänskligheten, som arbetat sig fram till allmäninngarna, kommer spotifisterna till godo.”


Spotifismen som liberalismens sista stadium

Rasmus Fleischer påminde mig om den underskattade, förtalade och aktivt förträngda skriften Spotifismen som liberalismens sista stadium.

Det är dags att locka fram den igen. Jag kommer att publicera utdrag med jämna mellanrum ett tag framöver.

Skriften författades i ett nedlagd mejeri på Spiegelgasse 1 i Zürich under en orolig tid precis innan det skulle bli ännu värre. Eller någon helt annanstans. Författaren är en landsflykting rysk dissident. Eller någon helt annan person.

Hursomhelst. Spotifismen som liberalismens sista stadium handlar om hur den liberala demokratin likt Jospeph Fritzl låser in sina barn i källaren och begår övergrepp på övergrepp på övergrepp. Om hur vår värld blir mindre, sämre och belagd med olika typer av avgifter genom en process som kallas spotifiering.

Men klockan klämtar kamrater.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 61 other followers