Hegemopolis: vad ska undersökas?

detroit_city_vintage_poster-r9bc4cc4a209849db93f7a078115128fc_wvc_8byvr_1024

Vad är det då jag vill undersöka på mitt torg? Dels har jag ju ett övergripande mål att betrakta torget ur ett ideologisk perspektiv. Det handlar främst om att undersöka vilka maktrelationer som finns på torget, hur torget påverkar människors beteenden samt om – och i såna fall hur – torget skapar samtycke kring rådande samhällsordning och utveckling.

För att kunna undersöka detta vill jag gå djupare in på några olika områden som jag tror är av extra stor betydelse. Dessa överlappar varandra i olika grad. Jag kallar dem:

  • Kommunikation
  • Ägande
  • Kontroll
  • Tillträde

Tonvikten kommer att ligga på kommunikation. Det säger jag inte för att jag sysslar med mediavetenskap utan för att analyser av kommunikation ofta saknas i undersökningar av städer. När exempelvis David Harvey, Neil Smith, Mike Davis och Sasskia Sassen undersöker urbana fenomen tittar de på aspekter som tid, rum, kapital, plats och skala. Däremot spelar faktorer som språk, kommunikation och ideologi betydligt mindre roll i deras analyser.

Språk och kommunikation – och i en förlängning ideologi och hegemoni – spelar stor roll för hur våra städer ser ut och utvecklas. Språk beskriver, ordnar, inkluderar, exkluderar, tilltalar och artikulerar.

Dessutom hänger allt ihop. Språk både strukturerar och struktureras av tid, rum, kapital, plats och skala.

I en modern stad är kommunikationen dessutom mycket framträdande. Både direkt språkligt i form av reklam, skyltar, tidningar, samtal, klotter och meddelanden. Men också teknologiskt i form av skärmar, trådlösa nätverk och liknande innovationer.

Jag kommer att beskriva varje område mer ingående och försöka hitta lämpliga objekt och fenomen att studera närmare.

Hegemopolis: världens första galleria

Luleå_shopping_1959

Oavsett vilket torg och oavsett vad och hur mycket som ska undersökas är jag säker på att fenomenet gallerior kommer att beröras.

Varför är dessa inbyggda köpcentrum så intressanta? Det handlar i första hand inte om handeln. Affärer och affärsverksamhet har ju funnits kring torg i tusentals år. Möjligen är det intressant att en galleria är byggd uteslutande för handel till skillnad från många ”vanliga” torg där ju massor av andra aktiviteter också förekommer. Inte minst har torg spelat – och spelar – en viktig demokratisk roll som mötesplatser.

Torg har funnits lika länge som det funnits samhällen. De har alltid spelat en central roll för kommunikation, normbildning och socialisering. De har använts som marknadsplatser men också för samtal och ceremonier. Torg är fortfarande forum för manifestationer och diskussioner. Platser där idéer föds, normer och åsikter skapas, testas, bekräftas eller avfärdas. Där vi kollektivt löser problem, men också skapar nya. Torget står ofta i centrum för samhällsomvälvningar, både bokstavligt och symboliskt.

Men vad händer när ett torg blir galleria? När ett offentligt rum privatiseras, helt eller delvis?

Jo, i samma stund förvandlas också vi som får tillträde (vilket ju tyvärr inte är en självklarhet att alla får). Vi förvandlas från medborgare till kunder. Från personer med rättigheter och skyldigheter till personer som har en affärsrelation. Denna fundamentala skillnad är enligt mig det mest intressanta med gallerian.

Det är kanske lätt att föreställa sig att gallerian, ”the mall”, är ett amerikansk påfund. Det var också mycket tidiga i USA, men världens allra första galleria hette Shopping och invigdes 27 oktober 1955 i Luleå. En annan pionjär är gallerian med det fantastiska namnet Krämaren i Örebro.

Hegemopolis: hur många torg, hur många saker?

edit-2639-1446861776-8

Det gäller inte bara att välja vilka torg som ska undersökas utan också hur många. Samma sak gäller de fenomen, aspekter eller områden jag vill studera. Ska jag gå på djupet inom ett område och strunta i resten eller undersöka flera saker lite grundare.

Som jag ser det finns fyra alternativ (nej, jag tänker inte rita en fyrfältare):

Flera torg, flera saker
Det kan bli svårt att hinna göra detta och även om jag hann skulle analyserna troligen bli ganska grunda. Fördelen hade varit att jag kunnat göra jämförelser både mellan platser och fenomen. Kanske hade jag sett gemensamma mönster som då kunna belägga med hyfsad sannolikhet.

Flera torg, en sak
Jag skulle kunna koncentrera mig på en sak och studera den på flera torg. Som exempelvis konsumtion av nyhetstidningar som är kvasigratis. Jag skulle lära mig mycket om ett ämne och ha en massa olika fall och exempel att göra jämförelser mellan. Jags inbillar mig att det här alternativet är väldigt vanligt när det gäller liknande undersökningar.

Ett torg, flera saker
Det här alternativet är det jag är mest sugen på och innebär att jag skulle lära mig väldigt mycket om en plats. Men frågan är vilka slutsatser jag kan dra när det gäller andra torg? Ganska många om vi får tro geografen David Harvey som förespråkar en sorts ”bottom-up-teoretisering” och menar att det enskilda fallet, händelsen eller platsen är en internalisering av grundläggande krafter. Genom att studera en plats på djupet tror sig Harvey kunna lära sig mer om urbana processer än om han samlar data frän hundra olika städer.

Ett torg, en sak
Jag skulle givetvis kunna begränsa antalet saker jag studerar på mitt torg också. Men här tror jag verkligen att de generella insikterna skulle gå förlorade. Jag skulle å andra sidan få extremt mycket väldigt smal kunskap. Och det kan ju vara kul.

Hegemopolis: vilket torg?

torget

Så vilken stad och vilket torg är det jag ska undersöka?

Även om jag hoppas kunna berätta generella saker om alla torg vill jag hitta en högst verklig fysisk plats att använda som genomgående exempel. Det kommer förhoppningsvis att finnas exempel från en massa olika torg och andra urbana miljöer, men jag vill ändå ha en konkret utgångspunkt.

Det är några alternativ jag funderar lite extra på:

Triangeln i Malmö
Jag använde Triangeln även i undersökningen av exkluderande design. Då mer eller mindre av en slump eftersom det finns en ”luffarsäker” bänk som blivit DO-anmäld där. Men platsen är intressant på många andra sätt också. Det ligger en både Malmö- och tidstypiskt galleria vid torget. Där finns också en tågstation på sträckan Malmö – Köpenhamn.

Det har ju länge pågått ett halvhjärtat försök att skapa en Öresundsregion med mer gemensamt än närhet. Ett försök som senaste tiden huggits i ryggen av en absurd migrationspolitik. Då jag sysslar med mediaforskning kan jag heller inte låta bli att le lite åt det faktum att Sydsvenskans redaktion ligger i samma byggnad som gallerian med perfekt vy en bra bit ovanför torget.

Superkilen, Nørrebro Köpenhamn
Ett ganska märkligt experiment i Nordens mest dynamiska stadsdel. Kul i sig, men frågan är om det skulle gå tt dra så många generella slutsatser av en sådan undersökning.

Eventstaden, Göteborg
Eventstaden är det kommersiella område som sträcker sig från Liseberg, via Världskulturmuseet, Universeum, Scandinavium, Svenska Mässan, Ullevi och ett antal hotell och konferensanläggningar ända till Centralstationen och som nästan helt utplånat den gamla arbetarstadsdelen Gårda.

Karlstad centrum
Halva centrum har liksom vänt ryggen åt gatorna, roterat inåt och bildad gallerior. Smygprivatisering genom att snurra ett halvt varv. Tror också centrumet är ganska representativt för mellanstora svenska (och kanske till och med Västeuropeiska) städer.

Mall of Scandinavia
Det är något som både fascinerar och skrämmer med dessa moderna torg i form av köpcentrum. Mall of Scandinavia sägs dessutom vara Nordens största och är heller inget inglasat gammalt torg utan en byggnad helt igenom skapad för sitt ändamål.

Ett annat liknande alternativ skulle vara att göra något om Malmös alla gallerior, men några av dem kanske inte är tidstypiska utan snarare abnormiteter i sitt exempellösa misslyckande. Vilket ju är ganska tidstypiskt slår det mig nu.

Jag tycker dock att varken gallerior och eventstäder representerar tillräckligt många av de aspekter jag hoppas kunna undersöka.

Dubai
Det går givetvis att argumentera för att Dubai är ett samhälle väldigt olikt vårt. Men är det en art- eller gradskillnad?

I vissa fall är det absolut en artskillnad, men ofta handlar det bara om att vissa aspekter av kapitalismen drivits till sin absoluta spets. Ett samhälle byggt helt på spekulation och konsumtion (Dubai har till skillnad från sina grannar knappt en droppe olja). Ett benhårt klassamhälle med ofattbara rikedomar i ena änden och slaveri i den andra, som dessutom är stratifierat efter etnicitet. Världens största gallerior, världens högsta hus och världens mest utflippade skrytbyggen.

Kan vi lära oss något om exempelvis Linköping eller Stuttgart genom att studera Dubai? Ja, jag tror faktiskt det.

Alexanderplatz, Berlin
Jag är fascinerad av tysk kultur och historia så det skulle vara roligt med ett torg därifrån. Alex är Berlins ursprungliga centrum som hamnade på Östsidan efter stadens delning och nu försöker återfå åtminstone delar av sin forna betydelse för hela staden. Inte helt framgångsrikt kanske med tanke på att det fortfarande finns jättelika ödekvarter av gammal DDR-administration bara stenkast får torget.

Alex är bortsett från storleken inte helt olikt Triangeln. Shoppingcentrum och knutpunkt för kollektivtrafik i ett område som kämpar för att hänga samman igen.

Övriga lösa idéer angående studieobjekt är Plaça de Catalunya i Barcelona, Tahrirtorget i Kairo, Utopia i Umeå (mest för namnet) eller var som helst i London där det står en Camden-bänk.

Jag tar mycket tacksamt emot tips om platser, i synnerhet torg, som kan vara intressanta.

Hegemopolis: vad skapar torget?

5651618_7y0fe5to

De närmaste åren kommer jag alltså att göra en omfattande undersökning av staden eller närmare bestämt torget. Vilken stad? Vilket torg?

Det återstår att se. Några alternativ är Triangeln i Malmö, Karlstad Centrum, Mall of Scandinavia, Alexanderplatz i Berlin och Superkilen i Köpenhamn. Var och en av dessa är intressanta på sitt sätt.

Jag har också en vag fundering på att istället för en plats studera en resa mellan två platser. Som Malmö och Köpenhamn, en resa som bland mycket annat numera också – tyvärr – rymmer en dos samtidshistorisk asylpolitik.

Men vad är det exakt jag ska undersöka? Det vanliga. It’s ideology stupid, som Slavoj brukar säga. Jag kommer till en början att utgå vagt från samma frågeställningar som när jag undersökte fenomenet exkluderande design:

  • Döljer torget maktrelationer? I såna fall vilka?
  • Påverkar torgets utformning människors beteenden? Givetvis, men hur och vem tjänar på det?
  • Skapar torget samtycke?

Ok, kanske uppmärksam läsare undrar, vad i all välden har detta med media- och kommunikationsvetenskap att göra? Det r väl ändå det ämne du studerar?

Allt och inget på samma gång. Dels kommer jag att studera de kommunikativa aspekterna, särskilt förmedlingen av nyheter på torget, extra noga. Men det är också så at den sista frågan är en av de mest klassiska som går att ställa inom ämnet. Skillnaden är bara att det istället för ”torget” brukar handla om ”media”.

Hegemopolis

1

Om några veckor inleder jag mitt största projekt någonsin. Det kommer att hålla en bit in på nästa decennium och du kommer att kunna se det växa fram här.

Jag tänker försöka ta reda på vad hegemoni är. Hur den uppstår. Vilka former den tar.

Jag kommer att röra mig i gränslandet mellan media, ekonomi och städer och, om jag känner mig själv rätt, försöka låta bli att drunkna i mer eller mindre relevanta popkulturella referenser.

The Soul of Man under Socialism

Oscar Wilde, 1882. LEHTIKUVA / EVERETT COLLECTION / Jerry Tavin
Oscar Wilde, 1882. LEHTIKUVA / EVERETT COLLECTION / Jerry Tavin

Version av Oscar Wildes The Soul of Man under Socialism. Det finns ett soundtrack också!

MÄNNISKANS SJÄL INNAN SOCIALISMEN

De bästa bland de fattiga
Är aldrig tacksamma
Alltid otacksamma
Olydiga
Upproriska
Och har all rätt att vara det.

Det bästa bland de fattiga
Är aldrig omtänksamma

Omtänksamma personer
Med sin missriktade ambition
Förlänger sjukdomen
istället för att bota den

Men de bästa bland de fattiga
Är aldrig omtänksamma
Och har ingen anledning att vara det.