Spotifysamhället II

Jag har tidigare avhandlat spotifieringen av samhället, det vill säga det faktum att vi i allt större utsträckning måste betala för att slippa viss  information, företrädesvis reklam. Att vi först måste jobba några timmar för att kunna köpa sådant vi behöver och sedan ytterligare några för att slippa sådant vi absolut inte vill ha.

Det här fenomenet har alltså blivit så vanligt att det numera även förekommer som verb:

Att spotifiera – ta någonting som är gratis*, hugga av det svansen** och belägga det med en avgift***.

* Gratis eller åtminstone till en väldigt låg avgift som exempelvis ett bredbandsabbonemang.
** Svansen syftar på begreppet ”Den långa svansen” som är hämtat från Chris Andersons bok med samma namn. Det här med svansen är viktigt. Det är nämligen det som skiljer spotifieringen från andra typer av privatiseringar och inhägnader.
*** Ofta måste man betala, men även andra typer av motprestationer förekommer som exempelvis att tvingas lyssna på reklam.

Vi kan undersöka hur spotifiering fungerar genom att besöka två platser, Nätet och Torget. Vad händer när internet spotifieras och förvandlas till just olika varianter av Spotify? Vad händer när ett torg spotifieras och förvandlas till detaljhandelns motsvarighet till Spotify, nämligen en galleria?

Vi börjar med nätet. Det finns en jäkla massa gratis kultur på nätet. Laglig eller olaglig, rätt eller fel. Den diskussionen kan vi ta någon annan gång. Låt oss bara konstatera att det är på det viset. Spotifieringen innebär att det som tidigare gått att få tag på gratis, nu kräver en motprestation. Antingen betalar du eller så måste du lyssna du på reklam.

En av de riktigt bra sakerna med internet har varit mångfalden. Visst, det finns problem med den också, men uppsvinget för olika nischprodukter och extremt smala företeelser har gjort världen till en betydligt bättre plats. All den kultur som tidigare sålt för lite för att platsa i vanliga affärer hittar sina fans på nätet.

Spotifieringen innebär att den här svansen klipps av. Vi är tillbaka där vi var innan internet. Sist jag kollade saknade Spotify – och i shit you not – 97% av den musik jag lyssnat på den senaste månaden. Återigen är det bara musik som har en potentiellt stor publik som tillhandahålls. Någon annan har bestämt innehållet utifrån ett affärsmässigt, inte kvalitativt, perspektiv. Det är inte fråga om bra eller dålig kultur utan om kulturen går att sälja i stora volymer eller inte. Det är inte längre du som väljer utan en ekonom som gjort en målgruppanalys.

Visst, Spotify kanske suger, men det är ingen som tvingar mig att använda tjänsten. Trodde jag. Sen läste jag att Telia funderar på att reservera en del av sin bandbredd till Spotify. Inga problem. Det finns säkert bandbredd kvar. Men vad händer när det dyker upp en liknande tjänst som säljer teveserier, en annan som säljer filmer och en tredje som säljer svenska deckare i ljudboksformat där Liza Marklund läser upp ett meddelande från sina sponsorer varje gång hon vänder blad? Vad händer när bandbredden inte räcker till eftersom leverantören givit företräde åt olika typer av Spotify? Plötsligt är internet inte längre internet utan snarare en form av kabel-tv, fast med flera typer av produkter.

Men tyvärr slutar inte historien där. Spotifiering förekommer även på andra platser än internet. Ta ett vanligt torg. Säg att någon får för sig att spotifiera torget. Denne köper loss marken, glasar in torget och bygger en galleria. Den allmänna platsen förvandlas då till privat område, med vissa öppettider och nya regler för hur man får använda det.

Vissa typer av information, som flygblad, förbjuds medan andra typer som exempelvis försäljning av mobilabonnemang uppmuntras. Vissa besökare, exempelvis icke-konsumerande a-lagare och ungdomsgäng portas.

Precis som när det gäller Spotify förändras utbudet. Många affärer försvinner och andra, ofta stora kedjor, kommer i deras ställe. Bara de som har viss omsättning och har råd med hyran blir kvar, precis som bara storsäljarna finns kvar på Spotify. Oavsett var du går in i en galleria – Lund eller Luleå  – kommer du att hitta ungefär samma butiker. Ofta till och med exakt samma butiker.

En galleria är också ”gratis” på samma sätt som spotify är gratis. Är du bara beredd att bli trakasserad av försäljare och rätta dig efter de förutsättningar som gäller i det numera privatiserade rummet kostar det ingenting att vara där. Om du är potentiell konsument alltså.  Ända tills du letar efter någonstans att sätta dig och vila och upptäcker att de enda sittplatser som finns kvar är belägna i kaféet där man – just det – måste köpa något

Spotifiering är alltså något mer omfattande än en vanlig inhängning, där man privatiserar något allmänt som exempelvis en badbrygga, en strand eller en offentlig verksamhet. Spotifiering innebär också en försämring av det som inhängnats, både kvantitativt och kvalitativt. Det innebär färre och sämre låtar på det som tidigare varit internet. Färre och sämre butiker kring det som tidigare varit ett torg. Den där mångfalden och valfriheten som liberaler brukar skrika sig hesa om försvinner och kvar blir den perfekta kombinationen mellan allt som är dåligt med Nordkorea och allt som är dåligt med vårt samhälle.

Jag vill att du tänker på det nästa gång du slänger ihop en spellista på Spotify. Kom också ihåg att Spotify inte är en orsak eller ens en viktig aktör när det gäller spotifieringen av samhället. Spotify är bara en lus i pälsen på den rabiessmittade best vi vanligtvis kallar kapitalismen.

78 reaktioner på ”Spotifysamhället II

  1. Skitbra inlägg. Bra poäng där med att likheten mellan gallerian och spotify uppstår först när telia bryter nätneutraliteten. Innan dess kunde hur många kassa tjänster som helst existera parallellt med det öppna nätet, men så fort en tjänst prioriteras i nätverket införs brist, på samma sätt tillgången till fysiskt utrymme präglas av brist.

  2. ”Återigen är det bara musik som har en potentiellt stor publik som tillhandahålls. ”

    Du har fel. Endast en liten andel (ca 10 procent) av de nästan sex miljoner låtarna tillhör mainstream. Och då gör jag en mycket vid definition av begreppet mainstream.

    Att överhuvudtaget tro att 6 miljoner låtar utgör mainstream indikerar en markant brist på begåvning. Inläggets övriga svammel orkar jag inte kommentera.

  3. En av de största ”farorna” med Spotify är dessutom att ju fler som använder tjänsten, desto färre kommer ihåg hur man piratkopierar.

    Det är ganska självklart att det kommer en dag när Spotify AB inte längre existerar och de andra konkurerande betalningstjänsterna kostar eventuellt för mycket för ”vanliga” människor – hur kommer man då att återgå till att konsumera kultur gratis igen, när man har glömt bort hur man gör? Jag tror att man glömmer bort hur man hittar till torget, när man de senaste åren bara har shoppat i gallerior.

  4. JB!

    Väntade bara på att du skulle dyka upp. Var någonstans påstår jag att allt på Spotify är ”mainstream”? Jag påstår att de låtar som finns där gör det av affärsmässiga skäl. Det är inte samma sak.

    Hursomhelst. Jag är ungefär lika intresserad av dina synpunkter som du, något motsägelsefullt, påstår dig vara av mina. Låt oss bara konstatera att en stor del av den långa svansen inte finns på Spotify. Läs gärna boken och ta några djupa andetag innan du tänker vidare, så du inte trasslar till det för dig själv.

    Sen kan jag tycka det är lite fascinerande att en person som ägnar så mycket tid åt att läsa svammel och som dessutom jobbar gratis åt ett kommersiellt företag har åsikter om andras begåvning. But hey, thats my two cents!

  5. Thomas:

    Håller helt med dig. Jämför gärna med gamla fina stadskärnor som Lund där det numera nästa bara finns 7-11, Espresso House, MQ och liknande.

  6. Man behöver inte ens ta sig in på en galleria för att bli trakasserad av månglare. Alla de här kidsen som står längs gatorna och ska pracka på en medlemskap i diverse föreningar, genom att vädja till ens dåliga samvete, är skulle jag tro även de ett tecken på spotifieringens utbredande. Jag blir fruktansvärt provocerad av dem, att gå in på ICA eller en galleria är i alla fall ett slags aktiv handling (vad man än tycker om den sortens privatisering av offentliga rummet) men föreningsmånglarna kommer man fan inte undan även om man väljer att inte kliva in i mammons tempel.

  7. Sås om jag förstått det så gäller detta bara 3G näten då Spotify blivit omåttligt populärt i alla iPhone som telia har, detta skapar problem med deras bandbredd och de väljer att reservera en del till Spotify.
    Jag tror att inte att Telia kommer reservera överflödigt mycket till Spotify, och de gör detta för att effektivisera både Spotify användandet i mobilen och för de som inte har Spotify, så att oss vanliga kan surfa i andra kanaler än Spotify som ständigt måste sitta och ta upp bandbredd.

    Detta gäller givetvis trådlösa modem också.
    Detta handlar inte om att Spotify har reserverat bandbredd hos Telia, utan tvärtom och detta händer bara om något blir omåttligt populärt.
    Se i USA där AT&Ts samarbetar med Apple för att tjänster som Spotify inte ska få säljas i AppStore för att deras nätverk är så dåligt.
    Jag är otroligt nöjd med Telias 3G, och tills 4G nätet byggs ut låter de reservera bandbredd till dessa bandbreddstjuvar som spotify.

    4G räknas med en hastighet på 1000megabit stillasittande.

  8. bf: Fast, trade måste väl ändå vara ok? Sure, bingolottsförsäljare är väl inte direkt värsta lyftet i stadsmiljön.. men ja. Andra saker jag inte gillar är t ex människor med barnvagnar (speciellt de som ser ut som att dom bor på Kungsholmen) men jag kan gå med på att dom finns trots allt, jag kan leva med det =)

    Inte för att torg är värsta grymma mötesplatsen i största allmänhet sådär imo, men jämfört med gallerior är de ju tiofalt bättre, inte minst för just det här med att gallerian är privat mark; de rättigheter du har på torget gäller inte där inne.

  9. Exakt vilken musik som finns eller inte finns på Spotify är i stort sett oväsentligt.

    Sättet att tänka kring utbudet på Spotify, ur företagets (eller snarare skivbolagens) egna synpunkt, men framför allt användarnas synpunkt, är det som är livsfarligt. Budskapet är att den musik som finns på Spotify är den musik som finns, punkt. Att utbudet som måste sökas längs andra vägar inte är värt att lägga tid på.

    Jag har flera vänner som i princip slutat fildela musik till förmån för Spotify. Ett sätt att se det vore då att detta är bra eftersom artisterna då får pengar (vilket förstås är en myt, men låt oss låtsas för tillfället) och alla inblandade är glada och nöjda. Saken är bara den att dessa användares musiklyssnade också har förändrats, ofta utan att de märkt något själva. Man söker efter något på Spotify, det finns inte där, men impulsen att söka vidare via soulseek, dc, torrent, etc. (eller för den delen skivbutiker) dämpas så kraftigt av ”smidigheten” i Spotify att det oftast inte blir av. Detta tangerar också Thomas kommentar kring att glömma hur man fildelar, en mycket intressant tanke. Efter tillräcklig frånvaro från fildelningsvärlden vet man inte längre vilka sajter, tjänster, mjukvaror som gäller.

    Hela resonemanget gäller förstås också det offentliga rummet, vilket enligt mig är själva kärnan i det här inlägget. Det är så ”smidigt” med gallerior, man åker till ett ställe, ”alla” affärer finns där, man gör sina behov, åker hem. Detta minimerande av mänsklig kontakt är det jag tycker är mest obehagligt (vilket för övrigt togs upp i en kortfilm vi gjorde för några år sen: http://bit.ly/4GEFwn) men illusionen kring att detta motsvarar ett rikt och mångfaldigt utbud är också djupt beklaglig.

    Den fildelning som exploderade för bara 10 år sen och som på allvar kunde utmana den kapitalistiska musikkartellen, inte framför allt genom att den är ”olaglig” utan genom att den tillgängliggör ett oändligt mycket större utbud än ”marknaden” någonsin kommer vara intresserad av. Just den fildelningen angrips nu genom saker som Spotify, och som vanligt behövs inga tvångsmedel, för konsumenterna implementerar glatt den nya ordningen på egen ”frivillig” hand.

    Svaret? Upprättandet av fristäder genom hacking och ockupation.

  10. Bongo:
    Håller med dig. Har skrivit om det förut. Framförallt fattar jag inte varför jagar bort tiggare men inte månglare. Vad är skillnaden? Förutom att tiggarna ofta är trevligare och mindre påstridiga.

  11. Wille
    Jag är nog mer inne på Bongo Furys linje. Jag tycker gatumånglarna är en pest. Det stör mig ännu mer samtidigt som de får hållas får man inte dela ut flygblad, affischera eller tigga pengar. Vad är skillnaden?

    I övrigt är vi helt överens

  12. Markus
    Visst är det intressantare varför viss musiken finns på Spotify, än exakt vilken musik som finns där för tillfället. Det, av någon helt annan och av andra skäl är kvalitativa, begränsade utbudet påverkar givetvis användarnas agerande. Precis som att jag skulle handla alla mina kläder på MQ om det bara fanns gallerior att handla kläder i. Troligtvis skulle jag vara nöjd också.

    Hoppas kunna återkomma om svaret. Grym film förresten!

  13. Myllret är underbart, det kaotiska i nätet. Jag gillar det också, känslan av organiserad laglöshet.

    Visst att det vore grymt om fler stod på barikaderna och kämpade för socialistiska lösningar på våra problem. Men bör vi klandra dom som inte gör det? Att en del väljer att hellre köpa ett sl-kort än att gå med i planka.nu? Att en del väljer reklam och mindre utbud istället för piratkopiering?

    Nätneutralitet som du tar upp är dock en långt viktigare fråga i min mening än vad spotify kommer vara. Spotify är bara en tjänst som i sin nuvarande form kommer hålla på några år, tills jag kan ha all musik i min ficka och streaming bara är onödigt (dvs. typ 4-5år).

    Nätneutralitet kommer påverka hela nätets framtid, börjar ISP:er låta företag kunna köpa sig förtur på nätet kan bra mycket värre saker hända än att någon inte upptäcker det där garagebandet från västra bandhagen eller tvingas lyssna på reklam i 5min om dan.

  14. Absolut. Spotify är bara en liten aktör som kommer att vara borta inom kort. Jag använder dem bara som ett exempel och namngivare åt fenomenet spotifiering. Vore kul om namnet överlevde tjänsten.

    Klart frågor om nätneutralitet och just spotifiering är viktigare att diskutera än Spotify

  15. temp:
    Det är intressant att du nämner just socialism i sammanhanget, för i mina ögon är inte spotifieringen kompatibel med liberalism heller, eller egentligen med någon ideologi utom korporativismen. Utvecklingen skapar varken solidarisk finansiering, åsiktsfrihet, mångfald, fri marknad, vilket av dem man nu själv är intresserad av. Ergo, intressena är smala vid skapandet av nya gallerior.

  16. Fan också jag som hatar gallerior. Ska man behövs dras med en i sitt eget vardagsrum nu också:(
    Klossa knapitatet!!!

  17. Något i stil med det här kan kanske vara ett vettigt alternativ till Spotify? Fortfarande en betaltjänst, men förutsätter inte att musik behöver vara en produkt.

    I stort sett samma praktiska fördelar med tillgänglighet osv. som Spotify modellen har, och som många redan har börjat vänja sig vid. Men istället för att någon dikterar utbudet åt dig (spotifysamhället) så återgår musiken mer till att vara en händelse (det postdigitala samhället?) när man får makten att ladda upp sin egen musik och skapa sitt egna lilla mini-Spotify. Lite som när man köpte en vinyl för hundra år sedan och lät den ligga framme på golvet i en vecka eller två (eller tills man spelat sönder den).

    Nån slags kompromiss mellan den helt laglösa bazaaren och den inglasade gallerian, perhaps? Svårt att säga om det är vägen framåt, eller bara samma gamla skåpmat.

  18. ”Nån slags kompromiss mellan den helt laglösa bazaaren och den inglasade gallerian, perhaps? Svårt att säga om det är vägen framåt, eller bara samma gamla skåpmat”.

    Om du får dela med dig av det du har och får ta del av andras, är det en väg frammåt. Annars blir det enbart samma gamla skåpmat, i ett nytt format.

  19. intentionally:
    Det verkar ju vara en renodlad backuptjänst, bra sådana finns det ju redan gott om (dropbox etc.) Eftersom alla redan får plats med all sin musik på en laptop eller mp3-spelare, åtminstone den de vill lyssna på, så ger det marginella fördelar att kunna cloudlagra sin musik.

  20. Problemet med resonemanget är ju att det bör vara upphovsrättsinnehavaren som ska avgöra hur hans eller hennes verk ska spridas, och vad det ska vara värt. Då väljer vissa att få betalt genom reklam, medan andra släpper musiken fri och hoppas att pengarna kommer in via andra kanaler. Vissa går genom skivbolag för att få trygghet och spridning, andra startar sina egna etiketter och distributionssätt. Något slags utbudsurval kommer alltid att finnas, så länge det kommer vara möjligt att tjäna pengar på musik (och därmed ha möjlighet att göra med musik).

    I vilken annan bransch är det okej att den som skapar, distribuerar och säljer en tjänst eller produkt inte ska få betalt för det?

    Och att folk skulle glömma att fildela. Kom igen! Musiken levde och utvecklades långt tidigare än Napster såg dagens ljus.

  21. ”I vilken annan bransch är det okej att den som skapar, distribuerar och säljer en tjänst eller produkt inte ska få betalt för det?”

    Det blir resultatet av ett system, som alla upplever som orättvist. Alla vill ha, men är inte villiga att ge.

  22. Det här är helt o.t. men en fråga som intresserat mig på senare tid är den konstgjorda konflikten mellan upphovsmän och konsumenter. Har skrivit om det vid några tillfällen som exempelvis här:

    https://fredrikedin.wordpress.com/2009/03/18/konstgjord-konflikt-i-sydsvenskan/
    https://fredrikedin.wordpress.com/2009/07/25/dynamisk-copyright/

    Jag har längre stört mig på att vissa (som exempelvis antipiratbyrån) gör sig till talesman för mig som upphovsman. Visst finns det en konflikt men den är mellan arbetare och de som köper arbetarnas arbete, precis som när det gäller alla andra jobb jag haft och precis som överallt annars.

    Så visst ska de som arbetar få betalt. De gäller bara att komma ihåg var man ska skicka räkningen.

  23. Marcus:
    När jag lyssnar på musik hemma hos andra, när jag lånar ut en bok, när jag delar med mig av ett matrecept, när jag tar ut en låt jag gillar på gitarr, etc. etc. Inte i något av fallet ”betalar” jag någon.

  24. Markus: Just de exempel som du tar upp har inte jag heller några problem med. Dessutom drabbar det inte någon upphovsrättsinnehavare som jag kan se det. Möjligen när du delar med dig av ett recept som du själv inte kommit på, men det är väl frågan om det är att betrakta som ett konstnärligt verk.

    Fredrik: Så länge upphovsrättsinnehavarna skriver avtal med skivbolagen och STIM så kommer nog ingen ändring ske. En konstruktiv lösning från de som inte vill att massa mellanhänder ska få massa pengar vore väl att samla likatänkande upphovsmän i en ny organisation, som fördelar pengarna direkt dit de ska.

    Fast jag tror rätt många ”pirater” bara vill att det ska vara gratis.

  25. Vem vill inte att det ska vara gratis? Jag vill att allt ska vara gratis, särskilt kultur. Och finns det egentligen nånting som talar för att fildelning på något vis varit dåligt för musiken, filmen eller litteraturen?

    Själv är jag en väldigt reaktionär person när det gäller kulturkonsumtion. Bra musik köper jag på vinyl, bra film ser jag på bio (tyvärr finns närmaste bra biograf i ett grannland) och när det gäller litteratur duger inget annat än en bok i papper där jag kan klottra kommentarer och stryka under. MP3or, PDFer och dylikt duger kanske för att ta reda på vilken kultur jag ska konsumera. Varken mer eller mindre. Och jag konsumerar betydligt mer kultur än innan fildelningen och mycket tack vare fildelning.

    Att som kulturutövare gnälla på att pirater vill ha saker gratis känns lite Metallica, i m h o.

  26. Marcus:
    Vad Fredrik skriver i kommentaren precis innan denna, men återigen; att låna ut en bok till någon gör ju att den personen förmodligen inte köper samma bok själv, hur detta skiljer sig från fildelning ser jag verkligen inte. Med den skillnaden att fildelning låter dig behålla boken samtidigt som du lånar ut den, man kan alltså argumentera för att den är ”bättre” än utlåning. Så, eftersom jag anser att den allmänna utlåningen av böcker (mellan individer, på bibliotek, etc.) är till gagn för läsandet i största allmänhet och därför också är bra för författarna, är jag följdaktligen benägen att tycka samma sak om fildelning. Frågar du dagens yrkesverksamma författare om de tycker att t.ex. folkbiblioteken har gynnat dem och litteraturen i stort eller inte, vad tror du då de svarar? Att en del av upphovspersonerna svarar annorlunda i fråga om fildelning än i fråga om bibliotek har nog väldigt mycket med storbolagens lobbyverksamhet och propaganda att göra, snarare än något annat.

  27. Skillnaden är ju just att du har musiken kvar, och att spridningen är så mycket större. Det gör att försäljningsintäkterna minskar. Men kommer ni med ett bra sätt att sprida musiken (för det har jag inget emot) så att de som skapar den kan fortsätta skapa musik (eller annan kultur för den delen) så är jag idel öra. Jag säger inte att nuvarande system är det bästa, men jag

    Även om vissa köper musik de gillar (som de hittat gratis) på vinyl, så är ju trots allt grejen att de flesta inte köper skivor i lika stor utsträckning. Jag är inte helt säker på att allt ska vara gratis heller, eftersom vi då i större utsträckning får lita på reklamfinansiering. Det styr dels hur vi konsumerar – inga kostnader mer slit och släng, men också vad annonsörer gillar och inte gillar. TV3 har pratat om att lägga ner populära program som t ex Efterlyst just för att det är så populärt. Det är nämligen svårt att sälja reklamplats till en så bred målgrupp.

    Det är alltså inte alltid så att gratis är gott, i förlängningen.

  28. Men ta film som exempel. Filmbranschen gjorde rekordvinster förra året. Här hemma och internationellt. Både på produktions och biografsidan. I exempelvis Malmö var SF tvungna att bygga en helt ny filmstad eftersom efterfrågan var så stor. Så här sa deras bioansvarige i våras:

    – I Malmö hade vi vårt bästa år någonsin 2008, vi får neka folk för att vi inte har plats.

    Samtidigt laddades det ner mer än nånsin. Detta borde alltså innebära att det inte finns någon motsättning mellan ladda ner film och gå på bio. Det är inte alls självklart att ”gratis” skulle innebära att någon förlorar. Tvärtom. Som Markus beskriver finns exempel på raka motsatsen, som biblioteken.

    Sedan är det helt klart så att upphovsrättsinnehavare inte alltid får vad de förtjänar. Tro mig, jag vet vad jag pratar om, haha. Men det är, precis som när det gäller andra jobb, en sak mellan oss och våra arbetsgivare.

    Sedan finns det saker som inte kommer att vara gratis under lång tid. Biobesök, böcker, vinylskivor, konsertbesök o s v. Men jag tror på allvar att fildelningen är ett utmärkt sätt att marknadsföra dessa varor. Inte ett problem.

  29. Det mesta i den här artikeln och debatten är sorgligt idiotiskt.

    Att jämföra fildelning med bibliotek är superkorkat. Internet i sin helhet kan dock jämföras med bibliotek.
    Men lånar du en bok och kopierar sidorna och ger till dina kompisar? (OM du gör så är det oftast, beroende på boktyp, olagligt)

    Varför gör vi inte skivbibliotek där man kan låna skivor istället isåfall? CD & Vinyl. Det finns ju t.o.m i viss utsträckning på de flesta bibliotek redan!?

    Det här med ”upphovsrättsmansmyten” är sorgligt att man inbillar sig. Kolla med vilken svensk artist som helst idag vad de tjänar mest pengar på. A) Skivförsäljning eller B) Uppträdanden och låtar som spelas i radio/TV.
    Svaret är tveklöst B hos majoriteten. Om det inte beror på fildelning och gratis nedladdning/streamning så undrar man ju isåfall vad det beror på?

    På vilket sätt skiljer sig för övrigt Spotify från ett bibliotek? Är det inte just det det är?
    Har du alla världens böcker i ett bibliotek?
    Alla artister som givit ut skivor och som vill vara med på Spotify kan det för övrigt.
    Spotify är INTE ett selektivt urval av någon slags mainstream eller komersiellt gångbar musik.
    Om en artist inte är med beror det på endera att dess skivbolag inte vill eller har kontaktats (kontraktats) än eller att artisten i fråga (som i fallet med The Beatles t.ex) aktivt valt att inte ha sin musik med.

    SÅ! Det här är fakta allt annat fiktion.

  30. Johan!

    Tack för den mest förvirrade kommentaren i bloggens historia! Du behöver absolut inte hålla med för att skriva här. Däremot ser jag gärna att du:

    (1) Läser inlägg och kommentarer innan du skriver
    (2) Tänker till innan du skriver och försöker strukturera dina tankar lite grann.
    (3) Håller en god ton. Att exempelvis kalla en jämförelse ”superkorkad” utan att kunna förklara varför, men däremot själv använda precis samma liknelse är inte så vidare begåvat.

    Ska ändå försöka besvara ditt inlägg. Om nu upphovsmännen har fler eller annorlunda inkomstkällor, vad är problemet? Tjänar de för lite är det högst sannolikt en sak mellan dem och deras arbetsgivare, precis som när det gäller andra arbeten.

    Eftersom du verkar gilla bibliotek ska jag göra en jämförelse, så du kanske förstår vad inlägget handlar om. Tänk dig att det fanns en särskild sorts bibliotek som heter spotitek. Spotitekens utbud avgörs genom affärsmässiga överväganden, inte kvalitativa. Väldigt mycket smal och bra litteratur saknas. Det kostar pengar att låna böcker på spotiteken. Men det finns också ett alternativ som spotiteket kallar ”gratis” som består i att man får en arbetslös skådis med sig hem som spelar upp en reklampjäs var tredje gång du vänder blad. Tänk sedan att den som äger alla förlag, tryckerier och bokaffärer bestämmer sig för att spotiteken är de enda ställe där det får finnas böcker.

  31. (1) Läser inlägg och kommentarer innan du skriver

    — Det har jag ju gjort. Det är ju just det om bibliotek och fildelning som är än jättekonstig jämförelse. Man stjäl inte böckerna men det gör man faktiskt med det man fildelar. Om vi fildelare (jag inräknad med andra orrd) betalade för när vi lägger ut en fil för fildelning och betalade avgifter för den kvantitet vi laddar ner så skulle vi kunna jämföra fildenling med biblioteken. Om man tror att biblioteken köper in film och musik för samma summa som vi konsumenter så bör man läsa på lite om hur bibliotek fungerar. Bibilioteken betalar årligen in miljontals kronor till STIM och SAMI som sedan fördelas till svenska musiker utifrån statistik från utlåning.
    Läs gärna mer om hur bibliotek fungerar här:
    http://vfugruppen.wordpress.com/2009/09/16/sa-funkar-dagens-bibliotek/

    (2) Tänker till innan du skriver och försöker strukturera dina tankar lite grann.

    — Ber om ursäkt för att jag ev. brusade iväg lite och blev lite osammanhängande. Men om man blir arg så blir man.

    (3) Håller en god ton. Att exempelvis kalla en jämförelse superkorkad utan att kunna förklara varför, men däremot själv använda precis samma liknelse är inte så vidare begåvat.

    — Jag använde samma liknelse men poängterade väl kanske inte vad som var fel i den tydligt nog.

    Ska ändå försöka besvara ditt inlägg. Om nu upphovsmännen har fler eller annorlunda inkomstkällor, vad är problemet? Tjänar de för lite är det högst sannolikt en sak mellan dem och deras arbetsgivare, precis som när det gäller andra arbeten.

    — Så du menar att skivbolagen (arbetsgivaren) misslyckas tjäna pengar åt artisterna? Hur i all sin dar kan det vara så, någon idé?

    Eftersom du verkar gilla bibliotek ska jag göra en jämförelse, så du kanske förstår vad inlägget handlar om. Tänk dig att det fanns en särskild sorts bibliotek som heter spotitek. Spotitekens utbud avgörs genom affärsmässiga överväganden, inte kvalitativa.

    — Återigen det här är bullshit om du menar att Spotify är ett exempel på detta. Läs gärna här för att inse att vilken artist som helst kan få upp sin musik på Spotify. Kontakta sedan din favoritartist och be dem lägga upp musiken där eller få svar på varför de inte gör det.
    http://www.spotify.com/en/work-with-us/labels-and-artists/

    Väldigt mycket smal och bra litteratur saknas.

    — Och det gör det inte på ett vanligt kommunalt bibliotek i en småstad?

    Det kostar pengar att låna böcker på spotiteken. Men det finns också ett alternativ som spotiteket kallar ”gratis” som består i att man får en arbetslös skådis med sig hem som spelar upp en reklampjäs var tredje gång du vänder blad.

    — Det kostar faktisk tpengar att låna böcker på vanliga bibliotek också (skatt, förseningsavgifter och ibland även låneavgift (filmer)). Om det inte gjorde det skulle vi nog få med den där skådisen hem. Spotitken kostar inte pengar utan vi får reklam istället. Gilla läget.

    Tänk sedan att den som äger alla förlag, tryckerier och bokaffärer bestämmer sig för att spotiteken är de enda ställe där det får finnas böcker.

    — Om någon enskild aktör skulle äga alla förlag, tryckerier och bokaffärer och arbetar mot konkurrens begår dom ett lagbrott. Så det kan faktiskt inte ske. Tror du verkligen att detta är en risk? Är inte Spotify att exempel på nytänkande och vem hindrar någon från att göra samma tjänst fast för bara smal musik?

    Sen det här med Telia. Här håller jag med. Telia är en skurk som tänker reservera bandbredd för Spotify.
    De gör detta för att tjäna pengar på sina iPhone abbonenter. Jag har själv iPhone och om jag går över 250 mb i månaden sticker det iväg med 9 kr per dag sedan (för allt över 1mb/dygn). Om jag betalade 99 kr i månaden för Spotify (vilket jag måste för att använda på en iPhone) skulle jag sedan alltså väldigt snabbt komma upp i drygt 200 kr extra i månaden för bandbreddskostnader med musiken. Jag skulle alltså kunna köpa 3 skivor för samma pengar och äga musiken. (Jag använder inte Spotify på iPhone)

    Men det finns faktiskt fler internetleverantörer än Telia så jag ser inget problem i detta.

    Jag reserverar mig att kalla dem som menar att all kultur (eller allt överhuvudtaget) ska vara gratis korkade.
    Inte för att tanken som sådan är korkad (den är fin) men för att jag anser det tyvärr omöjligt att genomföra en sådan förändring. Motbevisa mig gärna med en kort förklaring hur det i realiteten skulle ske att göra allt gratis.

  32. Johan!

    Jag är ärligt talat inte intresserad av hur varken bibliotek eller spotify fungerar. Av skäl som framgår i min text gillar jag inte spotify. Det är dock inget problem eftersom ingen tvingar mig att använda tjänsten. Problemet uppstår först när leverantörer frångår sin nätneutralitet och reserverar bandbredd åt spotify och vem vet vad som kommer härnäst.

    Två saker till:
    Spotify kräver en motprestation. Antingen måste jag betala eller så tvingas jag lyssna på reklam. Det är just det läget jag inte gillar. Jag klipper in ett citat från samlingen här på bloggen:

    Vi använder oss av en tjänst som redan existerar utan att betala vad som kunde varit en struntsumma om den inte kontrollerades av profiterande frossare. Och ni kallar oss kriminella.

    När det gäller frågan om arbetsgivare kontra upphovsmän vill jag hänvisa till mitt tidigare svar:

    ”Men ta film som exempel. Filmbranschen gjorde rekordvinster förra året. Här hemma och internationellt. Både på produktions och biografsidan. I exempelvis Malmö var SF tvungna att bygga en helt ny filmstad eftersom efterfrågan var så stor. Så här sa deras bioansvarige i våras:

    – I Malmö hade vi vårt bästa år någonsin 2008, vi får neka folk för att vi inte har plats.

    Samtidigt laddades det ner mer än nånsin. Detta borde alltså innebära att det inte finns någon motsättning mellan ladda ner film och gå på bio. Det är inte alls självklart att ”gratis” skulle innebära att någon förlorar. Tvärtom. Som Markus beskriver finns exempel på raka motsatsen, som biblioteken.

    Sedan är det helt klart så att upphovsrättsinnehavare inte alltid får vad de förtjänar. Tro mig, jag vet vad jag pratar om, haha. Men det är, precis som när det gäller andra jobb, en sak mellan oss och våra arbetsgivare.”

    Så nej, de är inte dåliga på att tjäna pengar. Tvärtom. Däremot är de dåliga på att betala löner.

  33. Johan:
    ”– Om någon enskild aktör skulle äga alla förlag, tryckerier och bokaffärer och arbetar mot konkurrens begår dom ett lagbrott. Så det kan faktiskt inte ske.”

    Tänkte bara uppmärksamma dig på en företagsgrupp som heter Bonnierkoncernen, vet inte om du känner till dem sen innan…?

  34. Marcus:
    ”Även om vissa köper musik de gillar (som de hittat gratis) på vinyl, så är ju trots allt grejen att de flesta inte köper skivor i lika stor utsträckning.”

    Varför tror du att fildelningen orsakat en nedgång i skivförsäljning? Så vitt jag vet är det bara skivbolagen som hävdar detta, och de hänvisar då till ”sunt förnuft”. Någon forskning eller några undersökningar pekar de inte på, vilket inte är så märkligt egentligen, för där hittar vi nämligen ofta motsatsen:
    http://www.dn.se/opinion/debatt/fildelning-kan-vara-bra-for-samhallsekonomin-1.888816
    http://arstechnica.com/tech-policy/news/2009/11/p2p-users-may-be-music-industrys-best-friend-after-all.ars
    http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_478175.svd
    (googlade bara fram tre snabba exempel, finns fler.)

    Observera att jag inte förnekar en nedgång i skivförsäljning, utan bara att fildelning skulle vara orsaken. En troligare orsak är att konsumenter som köpte skivor för tio år sen idag inte har någon märkbart bättre ekonomi, men ett mycket större utbud att lägga pengarna på (t.ex. tevespel är ett medium som fullkomligt exploderat, och jag skulle nog säga teveserier också, i Sverige) varpå musikskivor helt enkelt har större konkurrens som medium.

  35. Johan:
    ”Jag reserverar mig att kalla dem som menar att all kultur (eller allt överhuvudtaget) ska vara gratis korkade.
    Inte för att tanken som sådan är korkad (den är fin) men för att jag anser det tyvärr omöjligt att genomföra en sådan förändring. Motbevisa mig gärna med en kort förklaring hur det i realiteten skulle ske att göra allt gratis.”

    Det är inte en ”tanke”, det praktiseras i allra högsta grad idag, alltså gratis kultur. För att ta några enkla exempel så hittar du här mer än en halv miljon gratis bilder på hundar som får användas fritt och även modifieras. Anledningen är förstås att tusentals användare tillåtit detta och bidrar med lite var, alla jobbar med andra ord ”gratis”. Flickr är för mig en outsinlig källa till material för diverse projekt jag själv ägnar mig åt.

    Fortsättningsvis hittar du här ett stort antal (minst 100 000) gratis mjukvaruprojekt som vem som helst kan ladda ner och köra, dessutom med möjlighet att modifiera enligt egna önskemål. Här hittar du flera hundra tusen projekt till. För att inte tala om företag som t.ex. Mozilla och MySQL som bygger hela sin affärsmodell på att ge bort en produkt gratis, i dessa fall en produkt som används av många miljoner användare över hela världen. Samtidigt lyckas de anställa massor av folk till bra löner.

    Finns hur många exempel som helst på hur ”gratis” kultur kan ”fungera”.

  36. Bonniers! Herregud, dem hade jag förträngt. Det stora problemet när man ägnar sig åt samhällskritik eller satir är att hur jävligt man än beskriver samhället är det alltid värre i verkligheten.

  37. Fredrik:
    ”Problemet uppstår först när leverantörer frångår sin nätneutralitet och reserverar bandbredd åt spotify och vem vet vad som kommer härnäst.”

    De flesta ISPs reserverar redan bandbredd. Det heter prioriterade företagsabonnemang.
    Telia och Spotify håller för övrigt på med mycket mer än bandbreddsförhandlingar (läskigt?):
    http://www.teliasonera.com/press/pressreleases/item.page?prs.itemId=451361

    Markus:
    Inget av dina exempel är direkt gratis i sin fulla bemärkelse. Anledningen till att Flickr, MySQL och Mozilla kan vara gratis är att de ägs av jättebolag som tjänar multum ändå. De tjänar pengar på andra kringtjänster, licenser, produkter och just reklam.
    Så varför inte låta Spotify växa och sluta avtal med just Telia? Om Spotify tjänade mer skulle de kanske kunna ta bort reklamen helt?

    Här kan ni se hur många miljoner/miljarder bolagen (som är inblandade i dessa ‘gratis’ projekt) tjänar:

    http://en.wikipedia.org/wiki/Mozilla_Corporation
    http://en.wikipedia.org/wiki/Yahoo!_Inc. (äger Flickr)

    http://en.wikipedia.org/wiki/Sun_Microsystems
    äger MySQL nu, men se här för MySQL AB innan: http://allabolag.se/5566134531

  38. Jag ägnar rätt mycket tid åt riktade protester / flygbladsutdelningar i bl.a gallerior. I min ungdom brukade jag bli utkastad av otrevliga väktare men efter att ha kollat saker med juridisk expertis på tillståndsenheten har jag lärt mig att jag har rätt att stå där, utan tillstånd. Ibland tar det lite tid att förklara för vakterna att deras ord inte är lag men det är värt det varenda gång. Kan skicka över polisens carte blanche för att dela ut flygblad i gallerior utan tillstånd om du är intresserad. (även om det var ett sidospår)

  39. Johan:
    I exemplet Flickr utgår du från att det är Flickr som ger mig gratis bilder, och att detta ”egentligen” inte är gratis eftersom Yahoo äger dem. Men för det första så ser jag snarare utbytet av bilder på Flickr som något som sker mellan användarna. Med andra ord så är faktiskt de CC-licensierade bilderna på Flickr gratis, som ”transaktion” mellan avsändaren (den som tog bilderna och lade ut dem) och mig, oavsett vad företaget som äger Flickr tjänar sina pengar på.

    Vad är min poäng här egentligen? Jo, givetvis att människor gärna ger bort bilder gratis till varandra oavsett genom vilken ”tjänst” detta sker, Flickr är bara ett exempel. Min förra kommentar var ju olika exempel på att gratis kultur existerar, något som du underförstått förnekar är möjligt i någon större utsträckning: ”[…] jag anser det tyvärr omöjligt att genomföra en sådan förändring. Motbevisa mig gärna med en kort förklaring hur det i realiteten skulle ske att göra allt gratis.” Folk ger bort oerhörda mängder kultur gratis till varandra, vilket var vad jag ville exemplifiera.

    Frågan är vad du isåfall menar med ”gratis” här. På Flickr finns inget krav på motprestation för att ladda ner bilder som folk gett bort, hur är det inte gratis? Sen att det finansieras på något sätt är en annan sak. Spotify är inte gratis eftersom vi måste lyssna på reklam mellan låtarna, det är vår motprestation. Firefox och övriga Mozilla-produkter är gratis för alla användare, likaså källkoden. Mozilla får en mikroskopisk summa av Google varje gång någon söker via dem i sökrutan i Firefox, det här är den enskilt största och nästan enda inkomstkällan för Mozilla. Men det har ingen som helst inverkan på användarnas möjlighet att gratis ladda ner och använda produkterna, eller ändra i dem, bygga egna versioner etc. Var och en kan också mycket enkelt välja bort Google som förvald sökmotor i sökrutan och på så sätt aktivt inte generera pengar till Mozilla om denna önskan finns.

    Jag tycker helt enkelt du blandar ihop begreppen ”gratis för användaren” och ”kostnadsfritt för leverantören”.

    Dessutom är mina exempel förstås väldigt storskaliga, ett egentligen mycket mer självklart sätt att prata om gratis kultur är ju att hänvisa till t.ex. den här bloggen vars inlägg jag får ta del av gratis, inläggets kommentarer som jag får ut mycket av, vilka båda produceras och konsumeras gratis, till vilket jag själv bidrar med ”gratis” arbete. Men jag tycker ett sånt synsätt också kan vara lite obehagligt eftersom all mänsklig aktivitet på så vis reduceras till marknadsaktiviteter där det egentligen inte ens existerar en marknad. Allt är inte produktion och konsumtion av kultur, utan också deltagande i den.

  40. Johan:

    Jo, jag tycker, föga förvånande, att det är läskigt. Riktigt jäkla läskigt. Vad var det för del med Televerket egentligen? Tänk er en myndighet som ser till att alla hushåll och företag har en fet fast lina och som dessutom garanterar nätneutralitet (sossesverige 2,0)

    I övrigt är jag helt med Markus. Det här med gratis är f.ö. en intressant fråga. Finns det ö h t något som är gratis. Att lada ner en torrent kräver ju åtminstone att man har en dator och ett abonnemang. Man kan å andra sidan gå hem till någon och låna dator, men då krävs kanske ett usb-minne och sedan en ipod att spela upp på.

    Ett sidospår kanske, men är det inte konstigt att de enda som tjänar några pengar att tala om på ”illegal” fildelning, d v s leverantörer av bredband, aldrig får några krab riktade emot sig? Säger inte att de borde får det, men jag tycker nog det är lite underligt.

  41. Erik:
    Det är bland anat sånt som är så obehagligt. Vem vet egentligen vad som begränsar privatpolisernas verksamhet? Det råder minst sagt delade meningar om vad de får göra och inte göra. Ta kontrollanter på tunnelbanan till exempel. Sverker avslöjade nyligen att något som varit praxis länge, inte bar förenligt med lagen. Klart det uppstår problem när inte bara torget utan även torgets ordningsmakt spotifieras.

    Ett vaktbolag är alltså en spotifierad version av polisen. Måste gå vidare med det här.

  42. Någon nämnde Flickr som ett exempel på något som inte kräver motprestation. Detta är direkt felaktigt. De flesta CC-licensierade bilder kräver en motprestation. Oftast handlar det om att man ”tvingas” skriva ut namnet på den som tagit bilden eller på annat sätt göra det uppenbart att man använt någon annans bild. Man ”äger” med andra ord inte de bilder man laddar ned. På samma sätt är det med Spotify: som mot prestation ”tvingas” man lyssna på reklam. I Firefox ”tvingas” man titta på Googles reklam.

    Men att tycka att andra ska producera saker åt en, utan att man ens ska avkrävas någon minsta motprestation, det är bara billigt.

  43. Pingback: Nej « Televerket
  44. Den bästa diskussion om nätet och piratkopiering som jag någonsin läst. Kanske är det för att bloggens innehavare tycks vara åt vänsterhållet och inte bara naivt liberal som många pirater. Tycker att ”johan” hade många poänger och håller i stort med honom. Tycker aldrig att priater lyckas dra hela frågan till sin spets. Vem ska betala? Ska hela den kapitalistiska ekonomin upplösas eller förväntar man sig att bara kulturarbetarna ska jobba gratis? Ska skriva en längre artikel om detta. Tar med mig begreppet ”spotifiera” som jag gillar.

  45. Anton:

    Kul att du gillade diskussionen. När det gäller frågan om vem som ska betala (har diskuterade detta på massa olika ställen här på bloggen) tycker jag att det inte är någon skillnad på den här typen av arbete och annat arbete. Den som ska betala är givetvis arbetsgivaren.

    Kulturindustrin har varit framgångsrika när det gäller att skapa en konstgjord konflikt mellan kulturarbetare och kulturkonsumenter. Jag hävdar att den verkliga konflikten finns, precis som inom alla andra industrier, mellan arbetare och de som köper arbetarnas arbete (att skilja från produkterna av deras arbete).

    Kolla gärna runt bland länkarna i diskussion!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s