Fackets framtid III

Av SKTF / Visions hemsida att döma har deras fokus på individuella lönesamtal och ”lönecoachning” knappast minskat. Tvärtom.

Att försöka förhandla till sig en bättre lön på egen hand kan givetvis förbättra privatekonomin hos enskilda medlemmar. Men jag förväntar mig att en fackförening tar ett lite större grepp om frågan än så. Vad är det som är så bra med att medlemmarna förhandlar var för sig istället för kollektivt?

Jo, individuella förhandlingar leder till större skillnader. Och skillnader är enligt Vision bra:

Att löneskillnaderna blir större i ett yrke gör också att medellönen höjs så småningom. I en del yrken är skillnaden i lön så liten som 1500-2000 kronor under ett helt yrkesliv. Vision menar att skillnaderna ska vara minst 8000 kronor för exempelvis tandsköterskor och läkarsekreterare.

Varför Vision väljer att använda medellön istället för medianlön som SCB rekommenderar vid dyilka jämförelser, kan vi bara spekulera i. Rent matematiskt höjs ju medellönen om en enda person förhandlar till sig en enda krona i löneförhöjning. Så givetvis också om de högsta lönerna sticker iväg. Den säger däremot väldigt lite eller ingenting om löneläget generellt.

Ökar inte lönerna totalt sett innebär Visions strategi dessutom att skickliga förhandlare tillskansar sig löneökningar på kollegornas bekostnad.

Jag kanske är gammalmodig men jag tycker jämlikhet har ett egenvärde. Jag jobbar hellre på en arbetsplats som är solidarisk och där skillnaderna i löner är små, än att höja min egen lön. Särskilt om det sker på andras bekostnad

Men solidaritet arbetskamrater emellan verkar inte precis genomsyra Visions verksamhet. Tittar man i förbundets tidning är det lätt att tro att de hellre ägnar sig åt att reta sig på arbetskamrater  och skvallra för chefen än att bedriva facklig kamp. Eller facklig ”service” som det heter på Visions nyspråk.

Visions idéer om individuell förhandling bygger på samma unkna tankegods som den borgerliga retorik som gärna låter påskina att klyftor mellan människor är bra även för de längst ner på stegen.

Till syvende og sidst handlar det om att splittra arbetarkollektivet. Alltså raka motsatsen till den mest grundläggande poängen med facklig organisering.

Läs också Daniel Wiklanders tankar om Vision

14 reaktioner på ”Fackets framtid III

  1. Jag får, av någon anledning, SKTF – ursäkta – Visions, olika tidningar vilket 90% av tiden går direkt i skräpet. Dock med tanke på ditt tema för veckan så snappade jag upp tidningen jag fick idag: ”Allt om Jobbet”, innan den hade försvunnit ned i atomförbrännaren.

    Från ”IN-Ledaren”, sida 3: ”Jag avskydde verkligen Ola, min nya kollega.[…] Ola hade snackat sig till värsta lönen. […] Men nu 15 år senare, vill jag ge Ola en bamse kram. Han – eller snarare den ilska han piskade upp i mig – fick en avgörande betydelse i min karriär. På smattrande klackar klev jag in till chefen och lyckades höja lönen med 20 procent.”

    Vi kan även på sida 11 läsa om hur du kan ”Cocha dig själv mot nya mål”. Sida 14-15 lär oss ”Peptalk inför första lönen – lär dig förhandla som ett proffs”.

    Nå, detta är säkert jättefint och super gulligt om det inte hade varit från ett fackförbund. Det finns säkert fina argument mot min ståndpunkt men det är likfan inte något jag förväntar mig av ett fackförbund. Kollektiv förmåga att påverka arbetsförutsättningarna, lönen och förhållanden? Nej? Istället har vi bytt detta till smyg individualism. Missförhållanden. Dåliga löner etc. är inte ett kollektivt problem utan ditt eget problem för att du inte coachat dig själv till bättre lön med peptalk inför löneförhandlingarna eller ”visat framfötterna” så att du får ”testa vingarna som chef”.

  2. Henrik:
    Illa!. hela organisationen verkar inte bara genomsyras utan aktivt uppmuntra till en slicka-uppåt-sparka-neråt mentalitet. Man gör karriär på egen hand.

    Ingen ska inbilla mig att vi arbetare har något att vinna på att splittras. Inte ens de som kortsiktigt kammar hem lite extra lön. Vem ärenden går Vision egentligen?

  3. Fredrik: Ja inte deras medlemars i alla fall.
    Det genomgående som jag tagit med mig när jag har läst tidningen är att det är jävla massa hyllande av coacher. Lösning på problemet då vikarier vill ha fast anställning och inte vara i limbo för alltid? Coacher! För att inte tala om hur jag här kan läsa om ”Coachens dödsföraktande livsresa.”

    Favoriten som dock får mig att hånle är rubriken: ”Kändisarnas kickstart i arbetslivet.”

    Roland: Frukta icke! Som Fredrik nämnde så kan man nu, genom att svara på en quiz, vinna böcker hos facket! Yay!

  4. Nu måste jag ju ge mig in i debatten igen 😉 Vi vet, efter att ha gjort flera undersökningar, att våra medlemmar vill kunna påverka sin lön genom sitt arbete. Medlemmarna vill ha betalt för det de uträttar på arbetet, de vill att lönen ska sättas av någon som vet vad de uträttar på jobbet, helst den närmaste chefen, och de vill delta själva när lönen bestäms. Vi vill ge dem som vet bäst, medlemmen själv och dennes närmaste chef, ett avgörande inflytande då lönen bestäms. Helst ska det ske i samtal dem emellan. Vi känner oss på alldeles fast mark, med ett tydligt och självklart mandat från våra medlemmar, då det gäller det individuella lönesystemet. För oss är solidaritet i detta sammanhang att bidra till att våra medlemmar blir starka, självständiga människor som har möjlighet och förmåga att få eget inflytande över de egna omständigheterna på arbetsplatsen. Michaela

  5. Michaela:

    Igen?

    Jag betvivlar inte att ni har stöd från många medlemmar. En majoritet av både tjänstemän och TCO-anslutna röstar på Alliansen och det vore konstigt om de skulle ha något emot att klyftorna i samhället ökar:

    Men fundera gärna på några saker:

    På kort sikt leder ökade skillnader till att några få får fördelar. Men forskning visar att ett mindre jämlikt samhälle på längre sikt är dåligt för oss alla

    När ni inte längre agerar kollektivt försvagas er egen ställning som fackförening. Ni förhandlar då inte längre ur en styrkeposition och de kommer ni att förlora på, även om enskilda medlemmar säkert kan göra sig en bra deal under tiden.

    När ni inte längre agerar kollektivt innebär detta att vissa medlemmar tillskansar sig fördelar på andra medlemmars bekostnad, när exempelvis löneutrymmet som helhet inte ökar. Ni förlorar helhetsperspektivet.

    Att splittra arbetarkollektivet är som jag skrev tidigare raka motsatsen till den mest grundläggande idén facklig organisering. De som vinner på det är arbetsgivarna. Fundera gärna över vems ärenden ni egentligen går.

    Det är många som hört av sig sedan jag började skriva om SKTF / Vision. Våra erfarenheter visar ni inte är särskilt bra på att tillvarata era medlemmars rättigheter. Särskilt inte om vi har osäkra anställningar, ett fenomen som tyvärr ökar lavinartat.

    Sedan tycker jag dessutom att den kultur som framträder när man läser er tidning och hemsida – där man samarbetar med chefen men retar sig och skvallrar på arbetskamrater – är direkt vidrig.

  6. Mycket bra serie! Men skrämmande.

    Jag läste en intervju med Zygmunt Bauman på Arbetaren Zenit (http://www.arbetarenzenit.se/jag-kommer-att-do-socialist/) där han talar om den stora utmaningen att organisera vad han kallar prekariatet, det vill säga den mängd av människor vars arbetsliv (och därmed i vårt samhälle grundtrygghet) är präglat av osäkra anställningar.

    Som jag ser det borde det vara fackförbundens plikt att arbeta för bättre förhållanden för kollektivet, men en ökad individualisering av facken leder tvärtom till att man ger ett, i alla fall indirekt, stöd till prekariatiseringen som ju just kännetecknas av en brist på sammanhållning. I min värld bör facken spela en politisk och opinionsbildande roll som tjänar kollektivet, och precis som Fredrik Edin antyder ovan pekar forskning på att jämlika förhållanden är att föredra för alla i ett givet samhälle.

    SKTF:s vision tycks vara att ta en del av den kaka som allsköns coacher tillskansat sig. Det är okritiskt och i längden självdestruerande.

    Och ja, jag har också varit medlem i SKTF en gång i tiden…

  7. Jag känner ju inte alls att vision kan hjälpa mig att bli en självständig och stark individ. Det får jag redan från mitt engagemang i ideell sektor. Jag känner ju inte riktigt att facket erbjuder mig någonting jag inte kan få någon annanstans och det av högre kvalité.
    Som ny på arbetsmarknaden hade jag gärna velat veta vad som står i mitt kollektivavtal och vad det betyder för mig, vem som är fackligföreträdare där jag jobbar, vad kan jag kräva, hur jag kan engagera mig, osv?
    Det jag fått istället är inbjudan till dataforum, chans att vinna bio biljetter, tidningar om olika människor och deras karriärer samt tips på hur jag bättrar på mitt CV.
    Ingenting jag inte kan få på annat håll, så varför ska jag vara med i facket?

  8. Instämmer med föregående, mycket bra serie!

    Angående Zygmunt Bauman så säger han också såhär i intervjun:
    ”Om socialstaten ska bevaras måste välfärden vara generell. När insatserna är riktade – en samling privilegier som delas ut till vissa, i stället för en rättighet för alla – som i England och många andra europeiska länder, stigmatiseras människor som icke kapabla. Det berövar människor deras självförtroende och förödmjukar dem. Samtidigt ställs de mot majoriteten av skattebetalarna. En generell välfärd, däremot, främjar solidaritet och stigmatiserar inte människor.”

    Och här är nyheten om att fler fackförbund tecknar privata sjukförsäkringar: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4690131

    I detta fall är det dock den borgerliga regeringen som ska lastas för utvecklingen. Fackförbundens agerande ska nog inte ses som mycket mer mer än tidstypiska tecken på en offentlig välfärd som dräneras på resurser. Dessvärre är en utveckling med privata försäkringar självförstärkande. Det vill säga, dem som tecknar privat sjukförsäkring blir mindre intresserade av att bidra till offentligt finansierad sjukvård via skattesedeln, vilket ger mindre resurser och sämre vård, varför fler tecknar privata försäkringar, osv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s