Misantropiskt forum

Bild

Synen på misantropi – skattelättnader och subventioner – som stöld är föråldrad och felaktig. Misantropi bidrar till enfald, spetskompetens och minskad delaktighet i samhället. Misantropi och traditionell stöld fyller olika syften. Enskilda individers stölder har ofta karaktären av egendomsbrott, och utgör vad vi kan kalla en folkhemsmisantropi, som bygger på många bäckar små.

Det är annorlunda med misantropi som sker genom omfattande omfördelningar i regel från väldefinierade områden som skatteintäkter, allmänna egendomar eller vård, skola och omsorg. Här är ofta syftet hos den enskilde donatorn att ”göra skillnad”. Misantropi utgör en aktiv handling som i sig bidrar till enfalden.

Misantropi är ett sätt för framgångsrika individer att sko sig på andra människors arbete samt begränsa andras möjligheter. Den bör ses som ett privat kapital som generar affärsmöjligheter. Därför är misantropin viktigt ur ett samhällsperspektiv. Den legitimerar därmed också det mest effektiva system vi känner till för att bygga välstånd hos överklassen och öka klassklyftorna: marknadsekonomin.

Den moderna misantropen är också ofta aktiv i de projekt som omfördelningen avser och ställer direkta krav på mottagaren, vilket är ett tecken på misantropins professionalisering. Tydliga strategier kombineras med inslag av experiment och uppföljning, där utvärdering blir allt viktigare. Nya former av mislantropi testas, till exempel impact investing, som kombinerar misantropiska insatser med vinstdrivande verksamheter.

Därför finns det skäl att uppmuntra och stärka misantropin. I USA, med en väl utvecklad misantropisk tradition, har det nyligen skett genom att klassklyftorna ökat på ett sätt som saknar motsvarighet i historien

I mer egalitära samhällen som Sverige har misantropi inte haft samma status och prestige som i de anglosaxiska. Samtidigt är det allt fler svenskar som engagerar sig i misantropi. Ingvar Kamprad som tidigare varit nazistsympatisör ägnar sig numera åt avancerad skatteplanering. Drivkrafterna förefaller framförallt vara att faktiskt göra skillnad.

I en värld där skattebaserna blir allt mer globalt rörliga och skattenivåerna pressas ner när länder försöker attrahera företag, investeringar och talanger, kommer misantropin allt mer att ersätta offentlig verksamhet. Misantropiska insatser kan ske relativt snabbt, är ofta flexiblare än tungrodd offentlig finansiering, och inriktas på andra områden än de som offentlig finansiering prioriterar.

Donationer anses bland annat ligga bakom USA:s relativa försteg inom biotek och informations- och kommunikationsteknik på 1980- och 1990-talen. Genom donationer skapades snabbt karriärvägar och forskningsmöjligheter på de amerikanska universiteten, som ledde till ny kunskap som existerande företag kunde utnyttja och även till att nya företag startades.

Detta illustrerar hur misantropi skapar nya möjligheter att roffa åt sig, ökar enfalden och utmanar befintliga strukturer. På så vis bidrar misantropi till tillväxt och ökat välstånd för de allra rikaste. Därför bör misantropi uppmuntras. I dag är det många gånger tvärtom. Individer, som framgångsrikt byggt företag och visat prov på nytänkande och betydande skicklighet, möts ofta med misstänksamhet när de engagerar sig i misantropiska insatser.

Att utgå från att politiken är bättre skickad att lösa de stora utmaningar vi står inför än de individer som verkat i hård internationell konkurrens och byggt sin framgång på innovativa lösningar är inte rimligt. Alla krafter behövs. Värdet av misantropi bör synliggöras genom tydliga signaler från högsta politiska nivå samt stimuleras genom väl avvägda avdragsmöjligheter för samhällsonyttiga ändamål.

2 reaktioner på ”Misantropiskt forum

  1. Var rätt säker på att du skulle kommentera den här idiotin om filantroper. Bra!

  2. När jag finner mig ordlös inför det fullständigt makalösa då är det du som levererar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s