Hebbershålet Mon Amour

Jag dödade i somras ett elvaårigt barn som uppgav sig heta Helge Holmlund, hemmahörande i Hebbershålet, Övre Kågedalen, norra Västerbotten. Vi möttes vid ett tivolis pissränna just när Barnens Dag slukades av Männens Natt. Han verkade vara den tysta, svaga typen, och tycke uppstod. 

Så börjar Äldreomsorgen i Övre Kågedalen av Nikanor Teratologen, en av de mest fasansfulla berättelser som någonsin skrivits på svenska språket, eller närmare bestämt, på skelleftebondska. Vi får följa Morfar och elvaåriga Pyret på en resa genom Västerbotten kantad av mord, incest, filosofiska grubblerier, dyngfylla och ständiga övergrepp. Morfar omfamnar alla tänkbara förkastliga ståndpunkter och begår de flesta avskyvärda handlingar jag kände till innan jag läst boken samt ytterligare några jag känner till tack vare den. Han är nazist, pedofil, våldsverkare, misantrop, kvinnohatare och en hel del annat som är svårare att definiera. Boken är också proppad med referenser till bibeln och klassisk litteratur men också till nazistiska, esoteriska och rasbiologiska irrläror.

Det blev ett jäkla liv när den gavs ut 1992. Med några få undantag sågades den totalt. Recensenter kallade den snuskig, föraktfull och det vidrigaste de någonsin läst. Att den varken borde ha skrivits eller givits ut. Att den var ett kränkande förtal av en bygd och dess människor. Någon menade också att författaren måste hysa en osund fascination för nazismen.

Länge visste man inte vem som dolde sig bakom pseudonymen. Det avancerade språket gjorde att snart sagt alla mustiga västerbottniska författare misstänktes. Särskilt Stig Larsson. Boken visade sig dock vara skriven av en ung man vid namn Niclas Lundkvist. Norstedts avstod från att trycka upp den igen när första upplagan sålt slut. Den hamnade istället på Vertigo förlag som gav den som pocket. Nu ger de ut både Äldreomsorgen i Övre Kågedalen och uppföljaren, Förensligandet i det egentliga Västerbotten, i en samlad mycket vacker nyutgåva.

Jag älskar Äldreomsorgen i Övre Kågedalen. När jag läste ut den första gången befann jag mig på en buss någonstans mellan Uddevalla och norska gränsen. Jag veckopendlade mellan Göteborg och jobbet i Oslo och satt där i smutsiga arbetskläder bland ett sällskap pensionärer och grät. Jag grät, precis som Stig Sæterbakken som skrivit ett av efterorden, och kunde givetvis inte förklara varför för mina tröstande medpassagerare. Vad skulle jag säga? Den vidrigaste människan jag någonsin lärt känna har just råkat illa ut efter att ha stått utanför Bauta Gym i Kusmark och bekänt krigsförbrytelser?

Varför grips jag så av Morfars och Pyrets öde? Författaren själv menar att han skrev boken för att fästa uppmärksamhet på det kärlekslösa samhälle vi lever i. Torbjörn Säfve gick ett steg längre och beskrev morfars hus ”med luntorna av nazistisk litteratur som själva sinnebilden av den västerländska världen”.

Jag skulle vilja gå ytterligare ett steg. Det är inte bara världen runt om Morfar som är vår värld. Morfar är dessutom kapitalismen. Precis som arkeologen Alexander Cunningham, huvudperson i Teratologens fantastiska Att hata allt mänskligt liv, är kolonialismen. Morfar är det glupska monster som aldrig är sent att slå mynt av gamla orättvisor. Som om finanskriser, miljöförstöring, alienation och krig förkroppsligats och tagit formen av en gammal knotig pedofil. Referenserna till fascismen är vår historia. Ett bagage vi fortfarande bär runt på. De ständiga övergrepen som förtär allt vackert är kapitalets expansion. Som oundvikligen kommer spricka som ett troll i skenet från en bättre värld. Jag grät den där gången för att jag för första gången insåg att världen som vi känner den kommer att gå under. Jag älskar att minnas det som glädjetårar.

Äldreomsorgen i Övre Kågedalen ären milstolpe i svensk litteraturhistoria. För det är ju som Gilles Deluze hävdar i ett citat i början av boken: ”en obeskrivlig fröjd strömmar alltid från de stora böckerna, också när de talar om avskyvärda, depressiva och fruktansvärda ting”. Kanske särskilt då.

 

Ur Arbetaren #29 2012

2 reaktioner på ”Hebbershålet Mon Amour

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s