Kulturen vecka 45

Den här veckan har Daniel sett Call Girl, Pär varit på en något annorlunda spelning i Berlin, Tobias bidragit med veckans ord och Jennie berättar hur det gick till när medelklassen stal konsten.

I papperstidningen ägnar sig Rebecka bland annat åt okreativt skrivande och jag tipsar om ungefär det här:

[Fylld kunskapslucka] Kongo

Jag vet alldeles för lite om Demokratiska republiken Kongo. Detta väldiga land, stort som hela Västeuropa, med en synnerligen smutsig kolonialhistoria, som på senare år plågats av krig så brutala och omfattande att de kallats ”Afrikas världskrig”. Kongo är enormt rikt på naturtillgångar vilket gjort att exploatörer flockats.

Som tur är för mig har det nyligen kommit ut två böcker som kan bota min okunskap. Belgaren David Van Reybroucks Kongo – en historia är en tegelsten på 600 sidor om de senaste 250 åren. Från tiden då Kongo var kung Leopold II av Belgiens privata koloni till dagens grymma konflikter med inslag av bland annat barnsoldater, massvåldtäkter och olika former av tortyr. Boken varvar fakta med personliga berättelser från lång rad intervjuer Van Reybrouck genomfört.

Morten A. Strøknes Ett mord i Kongo handlar om en historia som ytligt påminner om Martin Schibbyes och Johan Perssons. Två skandinaver – en lång och en kort, en ljus och en mörk – anklagas för bland annat spioneri och döms till långa fängelsestraff i ett afrikanskt land. Men där slutar likheterna. Medan Schibbye och Persson med fara för eget liv försökte gräva fram sanningar åt oss läsare är den här historiens huvudpersoner, norrmännen Joshua French and Tjostolv Moland, i bästa fall äventyrare. De före detta militärerna och legoknektarna French och Moland sitter fängslade i Kongo sedan sommaren 2009. De är dömda till döden för mord på sin chaufför Abedi Kasongo och för spioneri. Dödsstraff praktiseras dock inte längre i Kongo utan omvandlas automatiskt till livstids fängelse. Norrmännen hävdar att de är oskyldiga och att en beväpnad liga skjutit Ksongo. Ett mord i Kongo handlar om hur författaren Strøknes reser till Kongo för att få klarhet i historien och är betydligt mer spännande än de flesta deckare.

[Musik] Dubgubbar

Precis när jag undrade var de tagit vägen, alla gubbar som brukade göra tiden efter Rhythm & Sound något mindre outhärdlig, släppte hälften av dem nytt material. Jag tror det började med att Marko Fürstenberg gav ut en uppfräschad version av sin debut från 2003, Gesamtlaufzeit. Sedan experimenterade Deadbeat mer än vanligt på Eight. Tyvärr utan att komma upp till sin normala förvisso väldigt höga standard. På Keep On visade Luke Hess att han behärskar en rad olika genrer med den äran. Lyssna särskilt på ”Humility (Renew Your Mind)” där någon som kallar sig Papa Smurf håller en anförande. Andy Stott drog ner hastigheten till hälften på Luxury Problems men lyckades samtidigt vara dubbelt så bra som det mesta annat. Åtminstone kändes det så till jag hörde Stefan ”Pole” Betkes sista tredjedel av serien Waldgeschichten.

[Studiecirkel] Berlin Alexanderplatz del 13

För någon vecka sedan gjorde Paul Mason, ekonomiredaktör på BBCs Newsnight, en jämförelse mellan Weimarrepubliken, där vår serie ju utspelar sig, och situationen i dagens Grekland. Mason listar ekonomiskt kris, massarbetslöshet, attacker mot kulturinstitutioner, bokbål, gatuvåld, växande nazistiska partier, etablerade partier som kollapsar och en press som kämpar för att fortsätta vara fri och oberoende. Weimarrepubliken slutade som bekant i Hitlers maktövertagande. Men Mason menar dock att det också finns betydande skillnader. Att det inte behöver gå så illa igen. Den grekiska staten kan fortfarande om än knappt garantera lag och ordning. Den sittande regeringen stöds av en tredjedel av väljarna. De högerextrema har inte gjort ett lika stort parlamentariskt genombrott även om vissa detaljer, som att nästan hälften av de polisanställda sympatiserar med de högerextrema, oroar. Inga större affärs- eller mediakoncerner har heller slutit upp bakom nazisterna.

Samtidigt kan de krafter som försvarar demokratin i Grekland faktiskt vara svagare än de som gjorde samma sak i Weimarrepubliken. Greklands kris är ju heller inte bara Greklands. Det är hög tid att agera. Hur? Det tar vi nästa vecka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s