Hej då 2013

ermmfmp9ropcvp

Är tvungen att blicka tillbaka över året som gått innan jag själv kan gå vidare. Är redan alldeles för trött på årssammanfattningar råder jag dig att sluta läsa här och komma  tillbaka om några dagar istället.

2013 började med att jag tyckte det var dags att börja prata klass med SDs väljare. Förklara att SD är ett borgerligt och rasistiskt parti som arbetarklassen inte har något för att rösta på. Texten är den mest diskuterade nånsin på tidningen Arbetarens hemsida. Inte bara SD-sympatisörer uttryckte sitt missnöje, utan även spridda vänsterröster. Jag fick anledning att återkomma till ämnet vid ett flertal tillfällen, bland annat då någon kastade en tårta på Jimmie Åkesson.

När polisen sköt en gammal farbror i våras utbröt oroligheter i stockholmsförorten Husby. En text jag skrivit tre år tidigare beskrev fortfarande mycket väl vad jag känner inför liknande händelser. Texten blev så efterfrågat att jag fick den översatt till engelska. Senare gjorde jag också en förkortad version till tidningen Brand.

Händelserna i Husby ledde till en del del märkliga borgerliga reaktioner. Förutom de vanliga kraven på avståndstagande var det dessutom några som tyckte Husbys unga borde vara ”tacksamma”, ett fenomen jag stötte på flera gånger när jag jobbade i området för några år sedan.

Självklart han jag ta mig an spotifieringen också. Bland annat letade jag efter fenomenets koloniala rötter.

Jag skrev en hel del om övervakning också, både vad som hänt i stora drag de senaste åren samt om små lustiga förändringar som vi alla med rent mjöl i påsen kan strunta i. Eller kanske inte. Åtminstone inte i hemlighet.

Men allt var inte bara elände. Jag återupptäckte situationismen, eller närmare bestämt Alice Becker-Ho. Dessutom undersökte jag Berlins klubbscen ur ett urban-geografiskt perspektiv och slog ett slag för arbetstidsförkortning.

Jag kunde givetvis inte hålla mig ifrån fildelning heller. Särskilt inte med tanke på att flera personer kring världens mest nedladdade tv-serie berättade att de såg piratkopieringen som en komplimang. Men om fildelning är kul är det kvinnohat som ofta kallas näthat desto tristare.

Ok, det var väl kanske mest elände när jag tänker efter. EU är nämligen i färd med att avskaffa demokratin och Spanien har hunnit längst. Jag blev så bedrövad över detta att jag begav mig tillbaka dit där jag trivs bäst, i den urbana underjorden, för att undersöka fenomenet ”luffarsäkra bänkar”.

Jag ska heller inte förneka att det blev en del konstigheter under året.

Sådär, då kan 2014 börja.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s