Organiska universitet

iz9m37

Brother Mouzone, den stilige torpeden i fluga från tv-serien The Wire, hävdar att det största hotet mot det amerikanske samhället är afroamerikaner med lånekort. Jag gissar att en del av böckerna Mouzone lånar är skrivna av den italienske filosofen Antonio Gramsci.

Gramsci hade nämligen en idé om utbildning. Han brottades med frågan om hur vi bildar människor i ett ojämlikt samhälle. Gramsci, som satt i Mussolinis fängelser en stor del av sitt liv, ville ändra det italienska utbildningssystemet där fattiga och rika inte bara fick helt olika skolning utan dessutom olika kvalitet på skolningen. Gramsci ville ge alla barn, oavsett vilket kulturellt kapital de bar med sig, en likvärdig utbildning.

Det är precis samma situation och samma utmaningar vi står inför. För att ändra detta i grunden måste det givetvis till stora förändringar. Ett första steg skulle kunna vara att förbjuda profitskolor, förstatliga skolsystemet och avskaffa det skolval som av någon anledning kallas ”fria”. Gärna höja lärarlönerna dramatiskt och förbjuda läxor också.

Men det finns en motsättning. Skolans uppgift i ett kapitalistiskt samhälle är ju som bekant att drilla arbetskraften samtidigt som bildning, enligt Gramsci, är nödvändigt

för att skapa en stark och oberoende arbetarkultur vilket är en förutsättning för att en dag kunna störta det kapitalistiska systemet. Arbetarklassen måste ha egna ”organiskt intellektuella” (enligt Gramsci var alla människor att betrakta som intellektuella) som förenade praktik och teori och förde krig mot samhällets institutioner.

Det är här Brother Mouzones lånekort kommer in i bilden. Det är både möjligt och fördelaktigt att bilda sig på alldeles egen hand. Eller förlåt, tillsammans med andra men utanför utbildningssystemet. Jag tänker givetvis på studiecirklar. Vet inte hur många krångliga och trista (men bra) böcker som jag aldrig skulle orkat med på egen hand som jag lyckats ta mig igenom tillsammans med kamrater. Det är både enkelt och trevligt att samlas typ en gång i veckan, turas om att läsa och presentera kapitel för varandra.

Det blir helt andra diskussioner än de som brukar i exempelvis homogena universitetsklasser. Människor med olika bakgrund delar med sig av erfarenheter från olika arbetsplatser, bostadsområden, livssituationer och så vidare. De tar också med sig sina nya kunskaper från studiecirkel tillbaka. Omsätter dem i bästa fall i praktiken. Den skarpa uppdelningen mellan teori och praktik, mellan ”intellektuella” och arbetare upplöses. På ett organiskt universitet som en studiecirkel är alla också organiskt intellektuella.

Så följ Brother Mouzones exempel, skaffa ett lånekort och starta studiecirklar. Varför detta skulle vara det största hotet mot det amerikanska samhället (eller Mussolinis eller vårt eget)? Jo, som det brukar heta: sanningen är alltid revolutionär (det påstås ofta att Antonio Gramsci eller Lenin sagt detta med det var faktiskt en person som hette Ferdinand Lassalle). Det där kriget Gramsci efterlyste kan börja. Ses där!

Ur Arbetaren #48 2014

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s