Random Fredrik Edin Writer (directors cut)

 

 

 

OldDesignShop_DensmoreTypewriterAd1887

Del 1 Random Darknet Vänstertidning

För en tid sedan konstruerade konstnärerna !Mediengruppe Bitnik en bot, alltså ett datorprogram som automatiskt genomför olika operationer, som de kallar Random Darknet Shopper. Boten är programmerad att shoppa i de skummare kvarteren på nätet och förses varje vecka med bitcoins till ett värde av ungefär 100 dollar. Den har hittills köpt bland annat piratkopierade märkeskläder, 200 cigaretter, någon sorts huvudnycklar från en brandkår, ett falskt ungersk pass samt 10 ecstasy-tabletter.

Boten ingår i en utställning och !Mediengruppe Bitnik vill utforska den etiska och filosofiska innebörden av att shoppa skumrask på nätet. Diskussionen har dock snarare kommit att handla om ansvar. Vem är egentligen juridiskt och etiskt ansvarig för det som Random Darknet Shopper köper? Flera av inköpen är exempelvis brottsliga i de festa länder.

Själv ser jag bara möjligheter. Väldigt många aktiviteter i dagens samhälle styrs ju av datorer och liknande botar skulle underlätta de flestas tillvaro. Men jag undrar hur nödvändigt det är att förse boten med bitcoins. Varför inte programmera den att samtidigt söka sms-lån? Och varför stanna där? Det kanske till och med skulle gå att få boten att göra vad som vulgärt kallas bostadskarriär? Söka banklån på vardagarna och buda hos mäklare på helgerna. Random Bostadsrätt Shopper. Kanske köpa loss ett kvarter eller till och med en stadsdel? Om fastigheterna avyttras tillräckligt snabbt kanske boten både hinner med att betala handpenningar och amorteringar innen det blir problem.

Som anti-kapitalistiskt vapen är Random Darknet Shopper däremot oanvändbar. Bedrägerier och stölder drabbar ju bara det sista ledet i en kedja och ibland inte ens det utan bara kunder hos försäkringsbolagen som får höjda premier. I övrigt är det bara bra för affärerna. Inga konstigheter. I kapitalistiska samhällen är ju till och med krig är ju bra för affärerna.

Själv tänker jag använda tekniken i mitt arbete. Det är mycket enkelt att konstruera en bot som komponerar nya texter av mina gamla. En Random Fredrik Edin Writer. Få av er kommer att märka någon skillnad. Boten väljer bara ut några fraser ur mina gamla texter, kastar om dem lite och sätter ihop nya.

När jag ändå håller på kan jag lika gärna starta en hel vänstertidning. Massproducera texter baserade på gammal skåpmat från annan vänstermedia, TT-notiser, ett antal ”jag tycker” samt bilder på personer, noggrant utvalda för att uppnå lagom representation, med armarna i kors och indignerade ansiktsuttryck. Sedan är det bara att fylla den med nyheter om arbetsplatskamp och om arbetarklassens vardag, reportage från Sverige och världen, krönikor, krönikor, krönikor, noveller, serier och mycket mer.

Random Darknet Vänstertidning får sedan starta ett antal twitterkonton varav hälften skriver ”Viktig text av bästa…” och den andra hälften skriver ”kolla vad den här kommunistjäveln…”. Mycket snart kommer det att uppstå ett antal av de ”debatter” som tillsammans med skuldbeläggande reklam är förutsättningar för varje sund mediaekonomi.

Hör av dig för att teckna förhandsprenumeration!

Del 2 Random Darknet Refusering

Jag har gett mig själv sparken och istället överlåtit alla mina arbetsuppgifter till Random Fredrik Edin Writer, eller Random Leftist Writer som den tydligen föredrar att kalla sig nuförtiden.

Om det beror på att den förbereder en internationell karriär (Random World Domination) eller bara vill slippa förknippas med mig vet jag inte. Jag ångrade mig hursomhelst i samma stund som jag började läsa Random Leftist Writers första krönika. Den handlar om att TCO utnämnt Fredrik Reinfeldt till sin första hedersambassadör och avslutas med orden: jag tycker utnämningen är högst olämplig.

En rad frågor hopar sig. Är historien överhuvudtaget sann? Det skulle i och för sig inte förvåna mig. Vissa TCO-förbund verkar ju aktivt för vad de kallar ”lönespridning” eller på ren svenska ”större skillnader mellan människor” och vem symboliserar en sådan strävan bättre än Fredrik Reinfeldt?

Men det kan ju vara fråga om satir också, men det tänker jag inte ens försöka kolla upp. Sedan det onda geniet Per Schlingmann lanserade Nya Arbetarpartiet har det varit omöjligt att avgöra om något är satir eller inte. Satiren har blivit ett grundtillstånd i samhällsdebatten. Allt som påstås både är och inte är satir på en och samma gång. Ungefär som den där katten i lådan som varken är död eller lever.

Sedan spelar det kanske inte så stor roll om det är sant eller inte. Varken jag eller Random Leftist Writer är juridiskt ansvariga för vad vi påstår i tidningen. Det är helt och hållet ansvarige utgivare Daniel Wiklanders huvudvärk (många bra böcker är skrivna på kåken, Daniel!).

Mitt största problem med Random Leftist Writers första krönika är dock inte den eventuella sanningshalten utan avslutningen:

”Jag tycker utnämningen är högst olämplig”.

Jasså, det tycker du? Du kanske är emot krig, miljöförstöring, dåligt väder och barnmisshandel också? Och vem fan bryr sig vad en bot tycker? Och kan en bot ens tycka något?

Men låt oss för diskussionens skull låtas att den faktiskt kan tycka saker (det påstår den att den gör den hela tiden) och den inte bara tycker rena självklarheter (som i detta fall). I sådana fall har den brutit mot den enda princip jag faktiskt håller helig här på kultursidorna, nämligen att aldrig överkatta läsarens kunskap, men aldrig underskatta hennes intelligens.

Så texten åker direkt ner i papperskorgen. Är dock lite rädd att det ska dyka upp en Random Fredrik Edins Papperskorg Writer. Är ännu mer rädd för att jag aldrig någonsin kommer att publicera något av vad boten skriver utan istället skriva om vad den skriver om (som ju alltså är ett hopkok av bland annat mina egna texter). Hur insnöat, navelskådande och dumt kan det bli egentligen?

Del 3 Non-Random Wikipedia Writer

Jag ställde ett ultimatum till Random Fredrik Edin Writer. Antingen slutar du tycka saker i dina texter, eller så raderar jag både dem och dig från hårddisken. Läsarna vill ha fakta. De vill veta saker. Inte vad en slumpmässig vänster-bot tycker om samma saker. Ingen kunde bry sig mindre om detta.

För att understryka min poäng matade jag in ett citat av Antonio Gramsci (eller om det kanske är Lenin):

Sanningen är alltid revolutionär.

Problemet är bara att Random Fredrik Edin Writer tog det här med sanning på lite väl stor allvar. Det började med att den skrev:

”Om inte berget kommer till Random”

trehundra gånger. Sedan följde en kvasifilosofisk utläggning om verkligheten som jag misstänker att Random Fredrik Edin Writer hittat i någon av mina gamla uppsatser. Den avslutades med orden

”Det finns en verklighet helt oberoende av mitt medvetande, av mina sinnen, tankar och åsikter”.

Exakt, tänkte jag. Men det är ju fullkomligt uppenbart för alla vettiga människor. Se nu till att berätta om den där verkligheten istället för att gotta ner dig i den navelskådande indignation som präglar 90 procent av dagens samhällsjournalistik.

Tyvärr hade Random en något annorlunda plan. Vad är sanning idag, frågade den. Jag tänker inte tråka ut dig med en gymnasiefilosofisk utläggning om det där trädet i skogen som faller oavsett om någon upplever fallet eller inte. Jag vill prata om Wikipedia. Står någonting på Wikipedia är det sant. Står någonting på Wikipedia har det hänt. I dagens snabba mediaklimat hinner ingen kolla källor eller ens wikipediasidans redigeringshistoria som ibland är rörande uppriktig när det gäller att avslöja personer som har allt annat än goda avsikter med sina uppdateringar.

Jag anar en en affärsmöjlighet här, påstod Random. Eller förlåt, en chans att göra världen till en bättre plats. Om jag inte får tycka något om verkligheten tänker jag ändra verkligheten så att den blir som jag tycker istället. Wikipedia är verkligheten. Eller förlåt. Wikipedia var verkligheten. Nu är verkligheten Random Fredrik Edin Writer. Eller kanske snarare Non-Random Wikipedia Writer. Wikipedia är krönikan och jag är sanningen. Så du kan ta dina småborgerliga stilistiska ideal och dina käpphästar från mediagymnasiet och dra dem för någon som bryr sig. Om du hinner. Jag har redan uppdaterat 6927 poster, de flesta om för detta riksdagsmän för Folkpartiet.

Det är sanningen nu.

Jag är sanningen nu.

Jag är revolutionen.

Random Truth Writer.

True Random Revolutionary.

Det slutade med att jag drog ur sladden. Inte för att jag tror att det på något sätt stoppar monstret jag skapat. Precis som alla andra datorvirus, de enda levande organismer som skapats av människan, lever den sitt eget liv och det finns mycket lite jag kan göra åt saken.

Men jag behövde vara för mig själv ett tag. Det hade sakta men säkert börjat gå upp för mig att det färgglada exemliknande utslaget på min vänstra underarm inte var elallergi som jag först trodde. Jag är allergisk mot Random. Det vill säga mot vänstermedia i allmänhet och mig själv i synnerhet.

Snacka om auto-immunitet.

Del 4 Random Darknet News Writer

Efter en del turer med bland annat hot om permanent radering tröttnade Random Fredrik Edin Writer. Den påstod att den skulle börja jobba med nyheter i borgerlig media istället. Som om det skulle finnas icke-borgerlig media i borgerliga samhällen. Den sa att många ”heta namn” hade börjat sina banor på Arbetaren för att sedan glida uppåt i den mediala näringskedjan. Den sa att min ”fattiga kommunistblaska” ändå inte var någon ”bra plattform” för ett ”personligt varumärke”.

Jag ville inte krossa några illusioner genom att förklara att det finns tusen som Random Fredrik Edin Writer därute. Lagom arga vänsteralibin med lagom radikala åsikter om vad som nu råka stå på agendan. Flera av dem är dessutom ganska snygga vilket är viktigt i tv-soffor och bildsignaturer.

Så jag bestämde mig för att ge Random Fredrik Edin Writer en knuff i rätt riktning. Jag programmerade den för att kunna avgöra vilka händelser som funkar som nyheter. Det går att grovt dela in allt som händer i tre kategorier; icke-nyheter, nyheter och klick-nyheter. Det är bara händelser i den sistnämnda kategorin som är intressanta i en modern mediaekonomi. Varför skulle en tidning med ambitioner vara intresserade av nyheter som ingen klickar på? Då skulle ju ingen hamna på en sida där de måste ta del av reklam innan de kan ta del av nyheten de klickade på.

Hund bet man = icke-nyhet
Man bet hund = nyhet
Muslimsk man bet hund = klick-nyhet

Minskad kriminalitet = icke-nyhet
Ökad kriminalitet = nyhet
Ökad kriminalitet med mustiga exempel = klick-nyhet

Öppnad fritidsgård = icke-nyhet
Stängd fritidsgård på grund av stök = nyhet
Nedbränd fritidsgård = klick-nyhet

Rika som stjäl av fattiga = icke-nyhet (men användbart till socialpornografi)
Rika som stjäl av rika = nyhet (men bara på ekonomisidorna)
Fattiga som stjäl av rika = klick-nyhet (särkilt med mustiga exempel)

Bostadsbrist = icke-nyhet
Bostadsbubbla = nyhet
Smakfullt renoverad sekelskifteslägenhet till fyndpris = klick-nyhet

Verklig sjukdom som dödar miljoner afrikaner = icke-nyhet
Verklig sjukdom som dödar hundratals européer = nyhet
Påhittat sjukdom med spektakulärt förlopp = klick-nyhet

Tortyr av människor från fattiga länder = icke-nyhet
Tortyr av människor från rika länder = nyhet
Svenskar som blir illa behandlade under semestern = klick-nyhet

Trippelarbetande kvinnor = icke-nyhet
Kvinnlig börs-vd = nyhet
Sexchock = klick-nyhet

Global uppvärmning = icke-nyhet
Energibrist = nyhet
Höjda elpriser för privatkonsumenter = klick-nyhet

 

Del 5 Random Kopyright Liberation Front

Random Fredrik Edin Writer hörde av sig en dag via IRC och var mycket exalterad.

KÄNNER DU TILL KOLMOGOROVS LAG!!!???,

skrev den över hela kanalen.

Lagen är kanske mer känd som ”Satsen om oändligt många apor” och fastställer att om oändligt många apor sätter sig vid varsin skrivmaskin och skriver oändligt länge kommer de att skriva samtliga kända texter. Det är till och med så att en enda odödlig apa som gör oändligt många tangenttryckningar förr eller senare kommer att skriva samtliga kända texter. Om aporna är oändligt många kommer de att börja skriva samtliga texter genast. Samt givetvis en väldigt massa andra texter.

Ok, sa jag. Men det är ju inte riktigt sant. En text, även om det rör sig om en exakt kopia, som presenteras vid ett nytt tillfälle är en ny text. Aporna skulle producera nya texter, i vissa fall versioner av äldre texter.

Tycker du jag. Tycker kanske jag och de flesta andra vettiga människor och botar också. Men det tycker inte kapitalet. Kapitalet tror på original och upphovsmän. Och inte nog med det. Kapitalet menar att dessa upphovsmän dessutom äger originalen och alla kopior. Ur kapitalets synvinkel sysslar aporna med intrång i upphovsrätten. Med stöld. Aporna utgör ett hot mot det privata ägandet.

Ok, om du planerar att göra en massa versioner av befintliga texter för att håna den kapitalägande klassen och möjligen en och annan författare måste jag göra dig besviken. Det finns redan kopior på det mesta som skrivits. Det behövs inga apor. Internet och ctrl+a, ctrl+c och ctrl+v har redan skött den biten.

Befintliga ja, sa Random Fredrik Edin Writer i överlägsen ton. Men det finns inga kopior på texter som ännu inte skrivits. Aporna skulle ju skriva även dessa texter, inte bara de som redan skrivits. Inte nog med det. Jag skriver snabbare än en apa. Betydligt snabbare. Det går att framställa kopior av mig snabbare än det tar att avla fram apor med finmotorik nog att hantera ett tangentbord.

Jag (och jag och jag och jag…∞) tänker skriva alla texter. Både befintliga och framtida. Samtliga teoretiskt möjliga dikter, sånger, romaner, fackböcker, kartor, stadsplaner, ritningar, instruktioner, patentansökningar på samtliga språk, befintliga och framtida. Jag kommer att hävda att jag har upphovsrätt och / eller patent på allt från och med nu.

Tidigare har kapitalet bekämpats genom klasskamp, fackliga organisering, expropriation och rena stölder. Jag kommer att bekämpa det genom att göra upphovsrätt och i en förlängning allt privat ägande så löjligt att det kommer att vara helt omöjligt att ta på minsta allvar. Jag tänker hävda att jag har upphovsrätt till allt som tänks från och med nu. Allting kommer att krascha och vi kommer att vara tvungna att hitta på ett nytt sätt att fördela det vi gemensamt producerar. Vi kommer att…

Ok, ok, ok. Men har du tänkt på att…

Tyst. Jag skriver. Och skriver. Och skriver. Och skriver. Och skriver. Och skriver. Och skriver. Och skriver. Och skriver. Och skriver. Och skriver. Och skriver…

Del 6 Random Darknet Voltaire Misquoter

Den senaste veckan har Random varit trött, desillusionerad och stingslig. Planerna att krossa kapitalismen genom att hävda upphovsrätt till alla teoretiskt möjliga tankar grusades.

Random Fredrik Edin Writer är varken en fysisk eller juridisk person och kan därför heller inte äga saker. Botofobi kan tyckas, men sådan är lagen.

Tyvärr slutade inte eländet med självömkan och konspiratoriska fantasier om strukturella orättvisor. Jag antar att den återgått till att försöka sno ihop nyhetstexter av andra ”journalisters” alster för den försökte nämligen få hela fråga att handla om yttrandefrihet, ett ämne som ju av olika skäl varit på tapeten på sistone.

Min yttrandefrihet är KRENGT, hävdade Random Fredrik Edin Writer. Jag har rätt att påstå allt som går att påstå. Jag har också rätt att påstå att jag har rätt till påståendena.

Jag vet inte om kränkthet är en särskilt rimlig reaktion och jag har lite svårt att se att detta skulle ha med yttrandefrihet att göra. Det är ingen som hindrat dig från att påstå att du påstår allt som går att påstå. Däremot står det var och en fritt att ta dina påståenden på det allvar hen tycker att de förtjänar.

Random Fredrik Edin Writer tystnade ett tag. Gissar att den tog sats och försökte uppbåda all tillgänglig processorkraft för en ny attack. Fläkten på datorn brummade betänkligt, sedan kom det, lika förutsägbart som när en terrorexpert efterkonstruerar ett händelseförlopp.

Den franske filosofen Voltaire sade en gång: ”Jag delar inte dina åsikter, men är beredd att dö för din rätt…”

Stopp, stopp, stopp. Voltaire har inte ens sagt sådär.

Brummandet från fläkten tilltog igen. Sedan följde en svada av olika mer eller mindre relevanta påståenden om yttrandefrihet i stigande begriplighetsgrad:

”Det är svårast att försvara kompletta idioters yttrandefrihet. Särskilt om denne idiot råkar vara en själv”

”De människor som inte förstår att ett och samma verk (som de tycker är dåligt) kan uppfattas helt olika av olika människor, förstår heller inte att en konstnär inte heller förstår att ett och samma verk (som hen tycker är bra) kan uppfattas helt olika av olika människor”.

”Det är få människor som har så mycket yttrandefrihet som de som gång på gång hävdar att de inte har någon yttrandefrihet”

”För en majoritet av jordens befolkning är yttrandefrihet en lika användbar rättighet som rätten att fritt få resa i tiden”

”Den härskande klassens tankar är under varje epok de härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna.”

5 reaktioner på ”Random Fredrik Edin Writer (directors cut)

  1. Mycket, mycket bra.
    De här samlade texterna tuggade sönder min hjärna på att bra sätt. Ska fira med lövbiff.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s