Hegemopolis: nyheter

Paper boy and his Schwinn DX circa 1950’s

Kommunikation är ofrånkomligen den aspekt jag kommer att ägna mest tid och rum åt i min undersökning. Torg genomsyras ju av kommunikation som exempelvis samtal, reklam, nyheter, gatukonst, information, demonstrationer, säljsnack, skyltar eller varför inte musik som spelas i syfte att höja konsumtionsviljan.

Även fysiska objekt, som ”luffarsäkra” bänkar, kommunicerar i högsta grad.

Det är några typer av kommunikation som jag är särskilt intresserad av i det här fallet, som nyheter, reklam och sociala medier. Låt oss börja med att titta närmare på nyheter i en mycket bred mening. Jag tänker egentligen på all information som handlar om samhället. Allt mellan så kallad gammelmedia till rykten på Facebook.

Jag är dock särskilt intresserad av den sortens nyheter som är så typiska för torg, nämligen kvasigratistidningar som Metro.

Metro är idag inte bara Sveriges största dagstidning utan även en av världens största dagstidningar och enligt mig en typisk konsumistisk produkt som säger väldigt mycket om både utvecklingen inom media, urbana miljöer och samhället i stort.

Metro och tidningens motsvarigheter på nätet innehåller korta artiklar och jämförelsevis grunda analyser och liten andel egenproducerat material. Det kan vara intressant att se om även innehållet skiljer sig och i såna fall på vilket sätt.

Jag vill också undersöka vilka konsekvenser det får om människor i allt större utsträckning får sin samhällsinformation från Metro och sociala medier. Och om nyhetskonsumtionen på torget skiljer sig mellan olika grupper. Påverkas den av klass, kön eller ålder eller andra faktorer?

När det gäller nyheter är ju själva torget också i högsta grad ett medium. Nyheterna sprids där, från exempelvis tidningslådor, wifi och tv-skärmar. Nyheterna konsumeras också där, genom att människor bläddrar i Metro, tittar på snabbnyheter från TV4 eller kollar Facebook på telefonen. Det finns en rumslig skillnad mellan att ta del av nyheter vid frukostbordet och att göra det på torget. Vad betyder den?

De nyheter som förmedlas på ett torg har ofta filtrerats av någon. De nyhetsskärmar som finns på många offentliga platser, tåg och bussar väljs ibland ut och redigeras ibland av någon annan än nyhetsproducenten. De nyheter som sprids via sociala medier kommer väldigt ofta via andra användare. Nyhetskonsumtionen på ett torg styrs i hög grad av mer eller mindre informella redaktörer. Vilken roll spelar de?

Jag kommer också inom kort att titta närmare på ägande och finansiering av media. Metro och liknande produkter finansieras av annonser. Hur påverkas media som finansieras av annonsintäkter snarare än prenumerationer, lösnummerförsäljning eller andra avgifter? Har annonsörerna något inflytande över innehållet? Anpassas reklamen till nyheterna, eller ännu värre, tvärtom? Och vad är egentligen en ”klickonomi”?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s