Hej då (igen) demokrati

PSC1_060

Kommer du ihåg TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership)? Handelsavtalet mellan USA och EU som bland annat innebär privata domstolar, så kallade ISDS (Investor-State Disputic Setelements) som gör det möjligt för företag att stämma länder om de menar att demokratiska beslut försämrat deras möjligheter att tjäna pengar.

Trots de enorma konsekvenser TTIP kan få uppmärksammas det knappt i media. Det kan vara lätt att tro att avtalet inte gått igenom eller att planera lagts ner, men så är inte fallet. Förhandlingar pågår för fullt.

Nederländska avdelningen av Greenpeace har kommit över nästan 250 sidor av avtalet som de lagt ut på sin hemsida. Organisationen menar att TTIP utgör ett allvarligt hot mot klimatet, miljön och konsumentsäkerheten. Bland annat saknas sedvanlig lagstiftning kring miljöskydd. Enligt Jorgo Riss, chef för Greenpeace i Europa, ger dokumenten en ”enastående bild av hur USA kräver att sänka och kringgå EU:s skydd för miljö och hälsa”.

Med risk för att vara tjatig och övertydlig kan det alltså bli så att vi exempelvis fattar ett demokratiskt beslut här i Sverige att förbjuda ett hälsovådligt eller miljöfarligt ämne. Ett företag som använder ämnet i sin tillverkning kan då stämma svenska staten och kräva ersättning för uteblivna inkomster.

Det kan röra sig om miljardbelopp. Det är heller inget skräckscenario utan just precis så det fungerar där liknande avtal finns.

Kanada har exempelvis dragit tillbaka två av läkemedelsföretaget Eli Lillys patent då de inte hittat belägg för att medicinerna fungerar. Eli Lilly stämde Kanadas regering på nästan 3,3 miljarder kronor samt kräver att landets lagstiftning när det gäller patent ska ändras.

När en gruva i El Salvador riskerade att förgifta dricksvatten lyckades aktivister få regeringen att stoppa gruvan till priset av tre mördade aktivister. Företaget som planerade gruvan stämde El Salvador på 2 miljarder kronor för uteblivna framtida intäkter.

Detta är bara några i en lång rad exempel. Bland annat har Philip Morris stämt australiensiska staten efter att ha tvingats ändra informationen på cigarettförpackningar. Vattenfall hart stämt tyska staten två gånger, först för att ha infört striktare miljökrav och sedan för att fasa ut kärnkraften.

2012 utföll 31 procent av ISDS-fallen till investerarens fördel. Ytterligare 27 procent av fallen ledde till förlikning. Företagen som stämmer länder för utebliven profit får alltså ersättning i nästan sex fall av tio.

Verkar det läskigt? Ta gärna del av dokumenten som Greenpeace läckt. Eller följ bloggen ttippen.se som från och med i morgon kommer att analysera flera enskilda kapitel i avtalet. Verkar det fortfarande läskigt tycker jag du ska använda de politiska påtryckningsmedel du föredrar och försöka stoppa avtalet. När det väl trätt i kraft är det försent.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s