Hegemopolis: medias pengar eller pengarnas media?

SEP3_320

Den närmaste tiden kommer jag att skriva en del om mediaekonomi, ett ämne jag avhandlat en del tidigare och som aktualiserades i veckan.

Tidningskoncernen Stampen som bland annat ger ut Göteborgs-Posten och flera andra tidningar i Västsverige, har svårt att betala sina skulder och ansöker därför om rekonstruktion.

Det kanske kan vara lätt att tro att dagstidningarna I Sverige går dåligt ekonomiskt. Men det är bara delvis sant. Även om branschens samlade omsättning minskar stadigt har flera företag i branschen fortfarande god ekonomi. Många har gått med visni de flesta av de senaste femton åren. Stampen själva gjorde exempelvis en vinst på 66 miljoner 2015.

Samtidigt händer det saker som åtminstone vid en första anblick kan tolkas som att dagspressen befinner sig i kris. Som att tidningar läggs ner, att lokalredaktioner försvinner och att journalister anställs av bemanningsföretag istället för de mediaföretag där de utför det faktiska arbetet. Att vissa yrkesgrupper, som fotografer och korrekturläsare, försvinner från tidningarna och att en del dyrare material som grävande journalistik i större utsträckning antingen görs av frilansare till lägre kostnad eller ersätts av billigare material som exempelvis krönikor.

Så någonting händer uppenbarligen både när det gäller mediaekonomin och strukturen på mediabolagen. Påverkar de varandra eller kan det finnas en gemensam förklaring till båda? Media är ju inget isolerat fenomen utan i hög grad en del av samhället. Den påverkar och påverkas av samhällsutvecklingen i stort. Men hur?

Hur påverkas exempelvis mediabranschen av den konsumistiska systemskifte som många menar inleddes under 70-talet? För att ta reda på detta kan det finnas anledning att undersöka fenomenet ”marknadisering” (marketisation / marketization) som kortfattat innebär att vinstdrivande aktörers inflytande stärks och att publicistiska mål ersätts av ekonomiska. Det sker bland annat genom privatiseringar, avregleringar, bolagiseringar och liberalisering av regler och lagar.

Det finns en hel del skrivet om utvecklingen i andra länder, särskilt USA, så jag behöver själv relatera till ett svenskt sammanhang. Förekommer ”marknadisering” även här? Är det rimligt att relatera en rad förändringar inom mediabranschen till fenomenet? Jag tänker, förutom på det jag nämner ovan också bland annat på saker som att public services monopol brutits, att reklam i TV blivit ett faktum, att A-pressen försvunnit och att LO mer eller mindre givit upp sitt mediainnehav.

Jag tänker på intåget av så kallade gratistidningar som Metro, som både är Sveriges och världens största dagstidning om man räknar alla upplagorna.

En stor sak att ta hänsyn till är givetvis hur internats framväxt påverkat mediaekonomin? Jag tänker då inte bara på det ökade antalet plattformar eller sådana saker som att exempelvis en ”tidning” numera också är TV, internet och radio. Jag tänker kanske främst på läsarnas, eller kanske snarare vissa läsares, ökade delaktighet. Världens största medium – Facebook – med över en och en halv miljard användare, producerar exempelvis inget innehåll själva men är många människors främsta nyhetskälla eller åtminstone nyhetsfilter.

Jag skulle också vilja titta närmare på ekonomins påverkan på innehållet i media. Hur ser relationen mellan en mediaprodukts finansiering och samma mediaprodukts innehåll ut? Finns det överhuvudtaget en sådan? Påverkar ekonomi innehåll eller är det tvärtom? Eller kanske både och? Hur ser samarbetet mellan mediaföretag och andra aktörer ut? Suddas gränserna mellan reklam, nyhetsbrev och nyheter ut? Anpassas reklam efter redaktionellt material eller är det till och med tvärtom?

Förutom aktuella händelser och fenomen kommer jag att utgå från följande källor:

  • UnREAL
  • Nightcrawler
  • Albarran, Alan Chan-Olmsted, Sylvia och Wirth, Michael Handbook of Media Management And Economics
  • Doyle, Gillian Understanding Media Economics
  • Fuchs, Christian Culture and Economy in the Age of Social Media
  • Gustafsson, Karl-Erik Den svenska pressens historia band IV
  • Hardy, Jonathan Critical Political Economy of the Media
  • Levy, David A L och Picard, Robert G Is There a Better Structure for News Providers?
  • Levy, David A L och Kleis Nielsen, Rasmus The Changing Business of Journalism and its Implication for Democracy
  • McManus, John H Market-Driven Journalism
  • Meiseberg, Brinja Lengers, Jochen och Ehrmann, Thomas  The Economics of Sensationalism
  • Mosco, Vincent The Political Economy of Communication
  • Picard, Robert G The Economics and Financing of Media Companies
  • Soloski, John Stability or Rigidity: Management, Boards of Directors, and the Newspaper Industry’s Financial Collapse
  • Underwood, Doug When MBAs Rule the Newsroom
  • Vizcarrondo, Tom Measuring Concentration of Media Ownership: 1976–2006

Har du tips på andra böcker, texter, filmer eller händelser som kan vara intressanta i sammanhanget, blir jag mycket tacksam.

LÄS MER OM PROJEKTET HÄR

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s