Hegemopolis (PM4): Avgränsningar och definitioner


Givetvis kommer jag att behöva begränsa min undersökning på en massa sätt. Här följer några av de mest centrala avgränsningarna och definitionerna.

Maktrelationer

Max Weber (1978:926) menar att makt är en eller flera människors möjlighet att driva igenom sin vilja i en fråga, även om några som berörs motsätter sig detta. Jag är dock inte ute efter att undersöka alla former av maktutövning utan vill främst titta på hegemoniska uttryck.

Hegemoni innebär att den härskande klassen behåller sin makt genom att få andra att acceptera rådande samhällsordningen och skapa samtycke kring både enskilda frågor och samhällssystemet i stort (Gramsci 1967, 2000). Hegemoni upprätthålls bland annat genom olika former av ideologi. Ideologi kan beskrivas som ”betydelse i maktens mening” (Fairclough 1995:87) och har tre huvudsakliga funktioner: den döljer och förstärker maktrelationer, den påverkar människors beteenden och den rättfärdigar rådande samhällsordning (Althusser 1976). Det är viktigt att komma ihåg att ordet ”betydelse” ovan inte bara syftar på språkliga fenomen. Ideologi är i högsta grad också ett materiellt fenomen (Althusser 1976:138). Det kan lika gärna handla om exempelvis arkitektur som språk.

Jag vill alltså främst titta på olika former av makt som syftar till att bevara och stärka rådande samhällsordning. Enligt Christian Fuchs (2011: 324) bygger samhället på motsättningar mellan starka och svaga grupper. De starka får fördelar på de svagas bekostnad genom exploatering, förtryck, exkludering och fråntagande. Detta sker med hjälp av direkt och indirekt, hårt och mjukt, öppet och dolt våld och tvång. Medias produktion, spridning och konsumtion är inbäddade i de här maktrelationerna.

Vi lever i ett kapitalistiskt samhälle och en av de grundläggande ojämlikheterna är den mellan de som lever av andras arbete och de som måste sälja sitt eget. Det är långt ifrån den enda ojämlikheten, det finns många fler som bland annat grundar sig i kön, könsidentitet, etnicitet, religion,  funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Om jag skulle precisera mig ytterligare vill jag titta på maktrelationer som stärker eller bevarar sådana här ojämlikheter.

När det gäller själva utövandet av makt kan det ske med hjälp av en rad olika aktörer, mänskliga som icke-mänskliga. Det kan handla om mediaföretag, kollektivtrafikbolaget, tåget, personalen på tåget, stationernas arkitektur, uttalade eller outtalade regler och andra resenärer.

En risk med att hålla sig med en bred definition av makt är att man börjar betrakta allt som händer som olika former av maktutövning och därmed göra begreppet, om inte meningslöst så åtminstone oanvändbart i en analys. Jag tror att det finns en maktdimension i det mesta. Men även om alla relationer är maktrelationer, är de maktrelationer i olika utsträckning. De är inte antingen eller, utan mer eller mindre. Norman Fairclough (1992:91) menar exempelvis att även om det finns ett ideologiskt inslag i alla diskurser innebär inte det att inslaget alltid är lika stort. Även om det på liknande vis finns ett inslag av makt i allt som händer under en tågresa mellan Malmö och Köpenhamn är detta inslag inte alltid lika stort.

En annan risk är att se människor som hjälplösa offer för maktrelationer. Det är dock min bestämda uppfattning att så inte är fallet. Gramsci (1967) menar exempelvis att det ”sunda förnuft” som är en viktigt del i en hegemoni är ett resultat av förhandling mellan olika förvisso olika starka sociala grupper och att hegemoni i sig inte bara är dominans utan snarare ett resultat av kampen mellan flera konkurrerande element. Hegemonin är aldrig stabil utan innehåller frön och möjligheter till motstånd och människor kan göra motstånd även mot maktrelationer som de inte är medvetna om.

Jag kommer att ytterligare förtydliga vad jag menar med makt, hegemoni, ideologi och samhällsordningen senare.

Nyheter
Med ”nyheter” menar jag information om en aktuella händelser. Jag vill begränsa urvalet till information producerad av journalister och mediaorganisationer. Det kan röra sig om traditionella tidningar som morgon- eller kvällstidningar, digitala såväl som tryckta. Men det kan också handla om digitala nyhetstjänster eller länkar till nyheter på sociala medier. Jag vill också vara öppen för så många sätt att läsa nyheter som möjligt. Det kan ske i papperstidningar, på tv-apparater, på telefoner, läsplattor eller klockor.

Jag är dock inte i första hand intresserad av innehållet i de medier jag kommer att undersöka. Även om jag troligen kommer att beröra det och åtminstone säga något om vilken karaktär det har, är detta inte föremålet för min undersökning.

Tågresan, Malmö och Köpenhamn
När det gäller själva tågresan vill jag utgå från en tur genom Öresundsregionen mellan Malmö och Köpenhamn. Det bor 3 800 000 människor i regionen, som producerar mer än en fjärdedel av Sveriges och Danmarks samlade BNP. Jag tycker att Köpenhamn och Malmö med sina dubbla ansikten som självutnämnda framtidsstäder som samtidigt har enorma klassklyftor är intressanta ur ett maktperspektiv. Tågresan, som varje dags görs av drygt 32 000 personer, sträcker sig över en gräns mellan två länder i en region där det pågår en rad projekt för att minska gränsens betydelse och få länderna och människorna att närma sig varandra. Ett projekt som skulle kunna beskrivas som både unik, misslyckat och lyckat på en och samma gång. De senaste åren har det exempelvis till och från upprättats gränskontroller på båda sidor gränsen och tågen har slutat gå direkt till Malmö.

Det går också att beskriva som färden mellan städerna som en resa genom ett ”space of the in-between”. Ett space of the in-between är en plats som överbryggar eller problematiserar uppdelningar i exempelvis arbete och fritid, hemma och borta, produktion och konsumtion. Spaces of the in-between uppstår genom olika former av mobilitet som exempelvis pendlande eller migration. Ofta finns såna här platser i utkanten av samhället eller i gränslandet mellan olika geografiska och sociala motpoler.

Jag menar att min resa tangerar flera av punkterna ovan. Den problematiserar uppdelningen i produktion och konsumtion, men även distribution. Att exempelvis sprida en länk på sociala medier till en nyhet man just läst är alla de här tre sakerna på en och samma gång. På resan är jag varken hemma eller borta, utan på väg från det ena till det andra. Min resa kan vara antingen arbete eller fritid, men troligen båda och en gränsdragning skulle vara mycket svår att göra.

Jag vill inte bara att tågresan ska gå mellan Malmö och Köpenhamn utan specifikt från stationerna Triangeln i Malmö och Nørreport i Köpenhamn. Båda platserna befinner sig i gränslandet mellan sinsemellan väldigt olika delar av respektive stad. Tringeln ligger precis på gränsen mellan centrala Malmö och södra innerstaden, Nørreport på gränsen mellan centrala Köpenhamn och Nørrebro. Båda ligger precis på gränsen mellan den fattiga och den rika delen av staden och skillnaderna är enorma när det gäller människors ekonomi, kultur, etnicitet, medellivslängd, utbildning, politiska preferenser, hälsa och en rad andra faktorer.

Omfattning
Jag inser att min undersökning riskerar att bli väldigt omfattande och därmed svår att genomföra. Men det finns också en poäng i detta. När Christian Fuchs (2011:323-328) listar riktlinjer för kritiska media- och informationsstudier nämner han vikten av att sätta in föremål för undersökningar i större sammanhang. Att analysera just maktrelationer, inte bara i föremålets absoluta närhet, utan också i det omgivande samhället. Att kombinera bredare teorier om samhället med egna och andras empiriska studier och dessutom ha ett grundläggande etiskt perspektiv där forskaren diskuterar vilken sorts media och vilket sorts samhälle som är önskvärda och vilka som inte är det.

Ur detta perspektiv blir undersökningen fortfarande omfattande, men mig egen empiriska studie bara en del i ett större pussel. Jag kommer givetvis att få presentera detta sammanhang, men kommer att förlita mig på andras teorier och studier för att sedan bidra med en pusselbit själv. En pusselbit som jag menar saknas.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s