Hegemopolis (PM7): produktionen av rum

Själva handlingen, att läsa en dagstidning på tåget, äger givetvis rum någonstans. Eftersom jag är intresserad av att placera in handlingen i ett större sammanhang, se hur den påverkas av och i sin tur påverkar övriga samhället vill jag också säga något om rummet där handlingen äger rum.

Ur ett större perspektiv äger handlingen rum i ett urbant rum, närmare bestämt de två städerna Malmö och Köpenhamn och resan där emellan. Ur ett mindre perspektiv ombord på ett tåg.

En mediavetare kan närma sig städer på en rad olika sätt. Det går att undersöka representationer av dem. Titta på hur de gestaltas och diskuteras i media och analysera olika diskurser. Även om detta inte är mitt fokus kommer jag både att presentera mina städer själv samt beröra hur de gestaltas och diskuteras och kanske särskilt hur integrationen dem emellan diskuteras.

Ett annat sätt är att titta på städer eller delar av städer som ett medium. Vilka bilder, texter och budskap sänds i och av staden? Vilken roll spelar olika aktörer, mänskliga som icke-mänskliga, i stadens kommunikation? Hur påverkas ett budskap av att förmedlas på exempelvis en reklamtavla på torget istället för någon annanstans och på något annat sätt? Det här perspektivet är oundvikligt i mitt fall, då jag menar att det är stort skillnad på att exempelvis läsa morgontidningen vid frukostbordet och att ta del av nyheter på ett torg, en station eller i en tågvagn. Staden som medium spelar stor roll för hur konsumtionen av nyheter går till. Tar jag del av dem på min telefon, en tv-skärm, min telefon eller till och med min klocka? Påverkas jag av olika rytmer som till exempelvis flödet i rulltrappan eller tågets uppehåll vid stationer?

Förutom att studera representationer av staden och i staden går det enligt mig också att närma sig själva staden som en representation. Enligt Henri Lefebvre (1991) är rum – som platser, städer, torg och gator – någonting som produceras socialt och varje samhälle producerar sina egna specifika rum. Rummen är inte statiska utan befinner sig i ständig förändring. De rymmer olika typer av relationer som både påverkas av och påverkar torget. Det handlar om grundläggande relationer inom kapitalistiska samhällen som reproduktion av familjeförhållanden och arbetskraft, men också om den arbetsdelning som är grundläggande för att produktionen ska fungera. Relationerna är inte ömsesidigt uteslutande utan överlappar varandra.

Lefebvre (1991) blir dock aldrig särskilt konkret och ger få exempel på vad han menar, så jag får själv applicera hans tankar på föremålet för min egen undersökning. Det räcker med att gå ner till torget som rymmer tågstationen Triangeln för att se Lefebvres relationer framträda. Här finns reproduktion av arbetskraft i form av nöjen, shopping, restauranger och muséer. Gamla och nya relationer mellan människor utvecklas genom de tusentals möten som äger rum varje dag. Även befintliga familjekonstellationer finns representerade i form av makar och ensamstående på väg till arbetet eller för att lämna barnen på förskolan. Här framträder också arbetsdelningen där den i västvärlden ständigt växande tjänstesektorn är särskilt framträdande. Butiksbiträden, frisörer, kockar och servitörer betjänar andra arbetare som kanske är där på lunchen eller efter jobbet för att klippa sig, shoppa och ta en kopp kaffe mellan varven.

De här relationerna medverkar alla till sociala produktionen av rum. Men det finns flera saker som bidrar. Lefebvre (1991:36-46) skiljer på tre olika aspekter som även de överlappar och krockar med både varandra och relationerna. Han kallar dem ”le perçu”, ”le conçu” och ”le vécu” Lefebvre (1974). De vackra och symmetriska franska begreppen har dock försvunnit i både den engelska översättningen och en del svenska texter om The Production of Space som utgått från samma översättning[1].

Le perçu eller ”rumsliga praktiker” handlar om saker som sker och saker vi gör i ett rum som exempelvis en tågvagn. De rumsliga praktikerna är direkt kopplade till våra kroppar och rummets utformning, både materiellt och socialt. Tågets fysiska utformning påverkar hur vi agerar. Men det finns även sociala faktorer som påverkar vårt agerande som exempelvis uppfattningar om sunt förnuft, det vill säga mer eller mindre uttalade sociala regler för vilka beteenden som är accepterade och lämpliga och vilka som inte är det.

Le conçu eller ”rummets representationer” handlar om föreställningar om hur rummet borde vara. Det är inget jämlikt spel där alla föreställningar spelar lika stor roll eller påverkar lika mycket. Rummets representationer är ur ett större perspektiv också ett resultat av det kapitalistiska samhällssystemet. Rummets utformning strävar åt ett visst håll av vissa anledningar. Det handlar om grundläggande behov hos kapitalismen som exempelvis att göra profit, påföra arbete samt att hitta en avsättning för de varor som produceras. I viss mån handlar det alltså samtidigt om de relationer kopplade till reproduktion och produktion som Lefebvre (1991) nämner. Ur ett mindre perspektiv påverkas rummets representationer av visioner hos inflytelserika personer och institutioner som politiker, nämnder, affärsmän, företagarföreningar, arkitekter och stadsplanerare. På den här punkten upplever jag en skillnad mellan privata rum som exempelvis ett köpcentrum och offentliga rum som exempelvis ett torg. När det gäller privata rum är vinstintresset centralt, precis som för vilket företag som helst. När det gäller offentliga rum kan andra intressen, som medborgarnas inflytande och bekvämlighet, vara i fokus.

Le vécu eller ”representationernas rum” handlar om erfarenheterna som de som befinner sig i rummet gör. Lefebvre (1991:39) använder också begreppet ”det levda rummet” för att beskriva den här aspekten. Det går enligt min mening att i vissa avseenden se Le vécu som ett resultat av Le perçu och Le conçu, alltså som ett resultat av rummets utformning och intentionerna med rummets utformning. Det intressanta är att Lefebvre inte beskriver detta som en envägsrelation. Människorna som ”lever” rummet är inte hjälplösa offer som fogar sig utan vidare. Representationernas rum är enligt Lefebvre också platsen för artister, författare och filosofer. Det finns en dialektik där de som lever rummet också påverkar rummet.

Hur välkonstruerat och genomtänkt ett rum än är kommer människor alltid att ha ett handlingsutrymme. Visst kommer många att göra som de som haft inflytande över torget har tänkt. Men några kommer också att göra någonting helt annat. Det kan handla om mindre överträdelser av sunt förnuft som att stå på fel sida av rulltrappan. Det kan också handla om skateboardåkning mellan hindren eller till och med stölder.

Det starkaste med Lefebvres idéer är enligt mig just att människorna i rummet får ett så stort utrymme. Det är aldrig hjälplösa offer för strukturer. De är givetvis aldrig oberoende av rummet, men de agerar självständigt, påverkar och gör mer eller mindre medvetet också motstånd mot intentionerna ibland.

Om jag skulle sammanfatta Lefebvres idéer om den sociala produktionen av rum handlar det om att staden ser ut som den gör för att samhället ser ut som det gör och tvärtom. Staden kan ur det här perspektivet ses som en sorts representation av samhället. Jag har inte för avsikt att analysera hela samhället, utan vill fokusera på maktrelationer. Precis som det går att analysera andra representationer, som exempelvis texter, i relation till maktrelationer borde det följaktligen gå att analysera städer och olika urbana fenomen på ungefär samma sätt. Ett sätt att göra detta är att utgå från begrepp som hegemoni och ideologi. Enligt mig är det något liknande Henri Lefebvre (1991) påbörjar i The Production of Space. I början av boken resonerar han just kring hegemonins förhållande till rummet. Lefebvre (1991:11) menar bland annat att det inte är tänkbart att hegemoni skulle lämna rummet oberört. Han frågar sig också vad ideologi vore ”utan rum att referera till, rum att beskriva, rum vars vokabulär och kopplingar den använder och vars kod den gestaltar?” (Lefebvre 1991:44, min översättning).

[1] Se exempelvis Franzén 2003 varifrån jag något motvilligt också lånar de svenska översättningarna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s