Hegemopolis (PM9): Hegemoni

Att människor upplever rådande samhällsordning som naturlig och självklar och därmed – medvetet eller omedvetet, aktivt eller passivt – samtycker kallas ibland hegemoni (Gramsci 2000). Ur ett större perspektiv innebär hegemoni en organiseringen av samtycke både kring samhällsordningen i stort och kring enskilda frågor. Hegemoni kan beskrivas som ”de processer varigenom underordnade medvetandeformer konstrueras utan att våld eller tvång tillgrips (Barrett 1991:54)”.

Det är dock viktigt att komma ihåg att hegemoni är inte bara en uppsättning åsikter eller en samling ideologiska uttryck. Enligt Raymond Williams (1997:108-109) är hegemoni snarare en helt socialt system eller process av specifika och dominanta betydelser och värderingar. Annorlunda uttryckt går det att se hegemoni är ett resultat av lång rad olika ömsesidigt beroende sociala, materiella och strukturella relationer (Joseph 2002:128).

Jonathan Joseph (2002, ss128-130) menar att det är viktigt att skilja på olika aspekter av hegemoni. Dels på en djupare hegemoni som verkar på ett strukturellt plan och dels på en ythegemoni som verkar på ett direkt medvetet plan. Den djupare hegemonis roll är att hålla samman samhället och att reproducera grundläggande strukturer och relationer. Enligt Joseph är relationen mellan staten och det ekonomiska systemet särskilt viktig (2002:128).

Ythegemoni i sin tur består av specifika projekt, praktiker, diskurser och uttryck. Enligt Joseph (2002:128) är det i den betydelsen hegemoni ofta används, men han menar att vi missar en stor del av bilden genom att bara betrakta specifika uttryck. Ytfenomenen uppkommer ur de förutsättningar som den djupare hegemoni skapar. Sedan sker en växelverkan där även fenomenen på ytan påverkar den djupare strukturella hegemonin.

Det är viktigt att notera detta när jag gör min undersökning och titta efter både ytfenomen och mer grundläggande strukturer, ekonomiska såväl som andra. Ett exempel på en sån här djupare relation mellan staten och det ekonomiska systemet som kan påverka min undersökning är privatiseringar. Torget bredvid stationen Triangeln omges exempelvis av ett privat köpcentrum. Jag upplever en stor skillnad mellan privata rum som exempelvis köpcentrum och offentliga rum som exempelvis ett torg. Denna grundläggande ekonomiska relation ger upphov till en rad ytfenomen. När det gäller privata rum är vinstintresset centralt, precis som för vilket företag som helst. När det gäller offentliga rum kan andra intressen, som medborgarnas inflytande och bekvämlighet, vara i fokus. När ett offentligt rum privatiseras förvandlas de som besöker det från medborgare till kunder. En medborgare har rättigheter och skyldigheter, medan en kund har en affärsrelation.

Ett annat viktigt ytfenomen är sunt förnuft, det vill säga olika uppfattningar om vad som är rätt och fel, lämpligt och olämpligt. Kate Crehan (2016) undersöker vad Gmascis idéer om sunt förnuft har för relevans i dagens samhälle, ett samhälle väldigt olikt Gramscis, och kommer fram till att uttalade och outtalade uppfattningar om sunt förnuft stärker skillnader mellan människor, baserat på bland annat klass, kön, religion och sexuell läggning.

Jag vill relatera handlingen att ta del av nyheter till hegemoni i betydelsen jag redogör för ovan. Se om och i såna fall hur nyhetsläsning på tåg är en sådan här process som konstruerar en underordnad medvetandeform. Se om och i sådana fall hur städerna, min tågresa och konsumtionen av nyheter är en del i en hegemoni. Hur den påverkas och hur den i sin tur påverkar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s