Hegemopolis (PM18): Metod

Syftet med min undersökning är alltså att ta reda på vad som händer när maktrelationer äger rum i människors vardag, närmare bestämt när någon läser nyheterna på tåget mellan Malmö och Köpenhamn.

Det finns en rad olika tänkbara sätt att studera detta på. Jag skulle kunna göra ett experiment och exempelvis utsätta en grupp människor för något jag anser vara maktutövning och studera vad som händer. Jag kunde samtidigt ha en kontrollgrupp som inte utsätts för samma sak, som jag sedan jämför med. Problemet är att jag på det här stadiet anser mig veta för lite för att kunna konstruera ett bra experiment och även om jag visste mer hade det varit svårt. Att läsa tidningen på tåget må vara en alldaglig händelse, men samtidigt är den komplex. Det finns så många saker som påverkar att det skulle vara svårt att isolera och mäta enskilda faktorers inflytande.

Jag skulle också kunna intervjua resenärer, antingen på djupet eller med hjälp av enkla frågor och formulär. Men jag känner att mina kunskaper just nu är alldeles för små för att kunna ställa relevanta frågor. Men troligen kan jag ha nytta av intervjuer lite senare i processen.

Det skulle också gå att välja ut någon aspekt som verkar särskilt intressant och göra en kvantitativ studie. Det skulle exempelvis säkert gå att uppskatta det värde som skapas under produktionen av publikvaran.

Jag skulle kunna använda mig att någon variant av diskursanalys. Jag har ju tidigare refererat till den kritiska diskursanalysens centralfigur, Norman Faircloughs, idéer. Diskursanalyser används ofta, men inte bara, för att analysera texter. Men jag känner även här att jag vet för lite i nuläget. Jag skulle visserligen kunna göra en textanalys av någon nyheterna som konsumeras på tåget och kanske komplettera med andra texter från exempelvis reklamskyltar, men det är inte  texterna som intresserar mig i första hand utan konsumtionen av dem.

Jag skulle också kunna göra en etnografisk studie. En deltagande observation där jag för strukturerade anteckningar över vad som händer och kanske senare kompletterar med formella och informella intervjuer. Problemet med en sådan studie är att den riskerar att bli väldigt bred. Det kan dessutom vara svårt att identifiera bakomliggande orsaker till vad jag observerar.

Så vad ska jag välja? Kan jag få vägledning av mina vetenskapliga utgångspunkter?

Kritiska samhällsstudier
När det gäller mina vetenskapliga utgångspunkter, det vill säga min syn på hur samhället bäst bör förstås och undersökas, är jag inspirerad av olika typer av kritisk teori, som kritisk realism, kritisk politisk medieekonomi samt kritiska medie- och informationsstudier.

Det jag främst hämtar från den kritiska realismen är en grundinställning, en vilja att gå bortom mönster, upplevelser och händelser för att också studera de bakomliggande strukturer och mekanismer som orsakar dem (Joseph 2002). Jag är övertygad om att samhällsutvecklingen i hög grad påverkas av strukturer där vårt produktionssätt, kapitalismen, är den mest grundläggande. Vilket dock inte innebär att alla sociala fenomen i första hand är påverkade av kapitalismen. Jag tror heller inte att det handlar om en ensidig påverkan. Det finns alltid ett dialektiskt förhållande, en växelverkan, mellan strukturer och sociala fenomen. Jag tror också att det alltid förekommer ett motstånd och att detta motstånd ibland är är steget före.

Det jag tar med mig till min undersökning är att det jag observerar under mina resor inte är isolerade händelser, utan påverkas av strukturer och mekanismer. Men ger det här någon vägledning till hur undersökningen ska gå till? Nej, den kritiska realismen är inte någon metod (Danermark et al 2003:271). Min erfarenhet är att man brukar få bläddra ganska länge i böcker om kritisk realism för att hitta något som berör metodologi, eller ens konkreta exempel på strukturer och mekanismer.

Inte heller kritisk politisk medieekonomi är någon metodologi, utan snarare en inriktning där den gemensamma nämnaren är kritik av kapitalismen och ett fokus på grundläggande strukturer och resursfördelning. Ett grundantagande är att olika sätt att organisera och finansiera media får konsekvenser både för innehållet och de sätt media sprids och kommuniceras på (Hardy 2014) .

Inom kritisk politisk medieekonomi försöker man ta reda på vilka röster, frågor och värderingar som syns och vilka som döljs eller överhuvudtaget inte får formuleras. Man försöker helt enkelt sätta in media i ett större sammanhang och se hur den påverkas och påverkar resten av samhällsutvecklingen (Hardy 2014). De flesta som håller på med kritisk politisk medieekonomi är inspirerade av kritisk realism när det gäller kunskaps- och vetenskapssyn Hardy 2014:12). Hardy (2014:9) nämner tre särskilt viktiga områden att undersöka. (1) hur kommunikationsindustrier fungerar, hur de finansieras, ägs och drar in sina pengar. Här kan exempelvis reklam vara en viktig sak att undersöka. (2) Hur kommunikationsarbetet organiseras vem skapar innehållet i media och under vilka det sker. (3) Vilken relation innehållet i media har till övriga samhället. Hur det påverkas och påverkar.

Inte heller detta ger mig någon vägledning när det gäller metodval. Det ger mig några fingervisningar om vad jag kan leta efter, men inte hur jag ska leta efter det.

Även kritiska medie- och informationsstudier är inspirerat av kritisk realism. Några av utgångspunkterna är att samhället bygger på motsättningar mellan starka och svaga grupper. De starka får fördelar på de svagas bekostnad genom exploatering, förtryck, exkludering och fråntagande. Detta sker med hjälp av direkt och indirekt, hårt och mjukt, öppet och dolt våld och tvång. Medias produktion, spridning och konsumtion är inbäddade i de här maktrelationerna (Fuchs 2011: 324) .

Kritiska medie- och informationsstudier handlar bland annat om att undersöka de här motsättningarna. Studera hur relationen mellan vinnarna och förlorarna ser ut och undersöka hur vissa grupper få fördelar på andras bekostnad. Undersöka hur de relationer som formar och formas av media ser ut, vilka som är aktörer och hur de påverkar produktion, spridning och konsumtion. (Fuchs 2011: 325).

Även i det här fallet har hjälp mig när det gäller vad jag ska leta efter. Syftet med min undersökning faller inom ramen för både utgångspunkter och forskningsinriktning och jag skulle vilja påstå att min undersökning är en kritisk medie- och informationsstudie.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s