Hegemopolis (PM19): val av metod

Det finns för- och nackdelar med alla tänkbara metoder som skulle kunna användas till att genomföra min undersökning. Varken mitt ämne, mina frågeställningar, mina teorier, mina vetenskapliga grundantaganden eller tidigare forskning ger dock någon självklar indikation på vilken jag bör välja. Ett sätt att ändå komma fram till en metod är att summera det jag har såhär långt och sedan se vad jag tror att tillsammans med detta har störst möjlighet att uppfylla undersökningens syfte.

Det jag har hittills är:

·      Ett antal generella teorier om samhället

·      Ett antal mer specifika teorier om fenomen jag troligen kommer att stöta på under undersökningens gång.

·      Tidigare forskning om liknande fenomen

·      Ett antal vetenskapliga utgångspunkter

·      En avgränsad och någorlunda bekant miljö att studera

·      Liten kunskap om det jag tänker studera

Syftet med min undersökning är att:

Att undersöka vad som händer när maktrelationer äger rum i människors vardag, närmare bestämt når någon läser nyheterna på tåget mellan Malmö och Köpenhamn.

Med allt detta taget i beaktning tror jag att någon form av etnografi skulle passa. Enligt David Silverman (1985) är en etnografi en studie av handlingar i naturliga miljöer som erkänner det ömsesidiga beroendet mellan teori och empiri.

Det beskriver på ett bra sätt vad jag vill göra, även om definitionen är mycket bred. Jag anser mig ha en bra teoretisk grund att stå på, med en massa generella och ofta abstrakta teorier om hur samhället fungerar. Jag har alltså en ganska bestämt uppfattning om de strukturer som påverkar samhället. Jag har en rad idéer om makt, särskilt i form av hegemoni. Nu vill jag samla in ett empiriskt material om maktrelationer som jag både kommer att tolka med hjälp av teorier samt låta påverka min förståelse av teorierna.

Det finns dock ytterligare en aspekt att ta i beaktning. Även om jag har en bra teoretisk grund, vet jag väldigt lite om vilka former de här maktrelationerna tar sig under en tågresa mellan Malmö och Köpenhamn. Ännu mindre vet jag som händer när dessa relationer förhandlas, konfronteras eller accepteras – medvetet eller omedvetet – av någon som läser nyheterna. Jag vet alltså väldigt lite om det empiriska material jag ska samla in.

Med anledning av detta tror jag det är viktigt att gå in så förutsättningslöst som möjligt i undersökningen. Jag tror därför det kan vara lämpligt att låta min etnografiska metod inspireras av grundad teori.

Enligt Barney G Glaser (1992) tillåter grundad teori forskaren att definiera ett eller flera intresseområde snarare än specifika frågeställningar. Det handlar om att gå in förutsättningslöst i sina studier och inte vara för styrd av exempelvis vetenskaplig litteratur, begrepp eller teorier. Det är de egna iakttagelserna som är den främsta källan till kunskap.

Det kanske verkar mycket motsägelsefull att låta min hittills mycket begrepp- och teoritunga underökning inspireras av grundad teori. Grundad teori snarare handlar om att generera teorier ur empiriska data än att utgå från teorier (Danermark et al 2002: 240). Jag utgår ju från både teorier och litteratur och är dessutom starkt präglad av dessa redan när jag startar min undersökning. Som jag tidigare berättat handlar dock teorierna inte primärt om det jag tänker undersöka. De är främst just generella och abstrakta teorier om hur samhället fungerar och många av dem säger häpnadsväckande lite om människors vardag. Dessutom går det enligt Danermark et al (2002: 259-266) att använda generella teorier om samhället även om man sysslar med grundad teori.

Danermark et al (2002) pekar på vikten av att vetenskapliga problemställningar bör vara teoretiskt förankrade oavsett metod. Teorierna kan då hjälpa till att dela upp och avgränsa problemformuleringen på ett bra sätt. Den teoretiska förankringen kan också hjälpa till att relatera den egna studien till både mer generell kunskap samt mer övergripande samhälleliga, kulturella och/eller historiska förhållanden Danermark et al (2002: 261-262).

Enligt min tolkning handlar detta om att använda teorier för att avgränsa problem och för att sätta in studien i ett större sammanhang. På så vis hoppas jag kunna undvika ett av problemen med en etnografisk studie, nämligen att undersökningen riskerar att bli väldigt bred. Jag kan fortfarande göra min förutsättningslösa studie av någon som läser nyheter på tåget. Men teorierna har hjälpt mig att avgränsa vilka av alla tänkbara fenomen jag ska studera.

Jag vill alltså göra en etnografisk studie inspirerad av grundad teori.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s