Hegemopolis (PM20): Etnografier

Det finns det flera olika typer av etnografiska metoder och flera olika uppfattningar om hur varje typ bör utföras. Enligt Alvesson och Deetz (2000:88-89) är en etnografi en undersökning ”som inbegriper en en längre tids fältarbete, där forskaren försöker komma nära det samhälle (den organisation eller grupp) som ska studeras, förlitar sig på både redogörelser som lämnas och på observationer av en rad olika naturligt förekommande händelser (men också på annat material, till exempel dokument eller materiella artefakter) samt intresserar sig för kulturella frågor (innebörder, symboler, idéer, antaganden).”

Enligt Atkinson och Hammersley (2007:3) innebär de flesta etnografiska studier att:

  • Människors handlingar studeras i deras vardagsmiljö snarare än under förhållanden som skapats av forskare, som exempelvis olika sorters experiment eller väldigt strukturerade intervjuer. Forskningen äger med andra ord rum på fältet.
  • Data samlas in från en rad olika källor, men huvudsakligen från deltagande observationer och relativt informella samtal
  • Datainsamlingen är ofta relativt ostrukturerad på två olika sätt. För det första följer den inte en fixerad och detaljerad forskningsdesign från början. För det andra är inte de kategorier som används för att tolka vad människor gör eller säger inbyggda i designen på förhand. Dessa skapas istället genom analys av insamlad data.
  • Undersökningen koncentrerar sig vanligen på få fall och är ganska småskalig. Ofta undersöks bara en miljö eller en grupp människor.
  • Analysen av insamlad data innebär en tolkning av betydelser, funktioner och konsekvenser av mänskliga handlingar. Den innebär också en tolkning av de sammanhang där de förekommer. Forskningsresultaten består ofta av beskrivningar, förklaringar och teorier medan kvantifieringar och statistika analyser ofta spelar en mindre roll

Både Alvesson och Deetzs (2000:88-89) definition och punkterna ovan beskriver min kommande undersökning väl. Jag tänker studera människor och deras handlingar i den miljö de naturligt förekommer. Mina främsta källor kommer att vara deltagande observationer och informella samtal. Jag kommer också att använda materiella artefakter i bred mening. Det kan handla om allt mellan texter och annan kommunikation till arkitektur. Till en början kommer insamlingen att vara ostrukturerad, men efterhand kommer jag att skapa tydligare kategorier och då komplettera med mer strukturerade samtal. Jag kommer att undersöka en specifik miljö och mina förväntade resultat kommer att bestå av beskrivningar, förklaringar samt resonemang där jag relaterar mina resultat till olika teorier.

Det finns som sagt flera olika typer av etnografier. Alvesson och Sköldberg (2007:178) skiljer dels mellan induktiv och kritisk etnografi, där den induktiva är mer datanära medan den kritiska lämnar utrymme för djärvare tolkningar av det empiriska materialet.

Min egen undersökning kommer att ligga närmare den kritiska varianten. Jag vill ju både sätta in empirin i ett större sammanhang samt leta efter mekanismer och strukturer bakom det jag observerar. Detta förutsätter en hel del tolkning.

Många etnografer studerar kulturer som är främmande eller åtminstone sådana som forskaren själv inte är en del av. Så är ju inte fallet med min undersökning. Jag ska studera en miljö som jag både är bekant med och ibland till och med en del av. Enligt Alvesson och Sköldberg (2007:183-186) finns några olika typer av etnografier som hanterar liknande situationer. De vanligaste är autoetnografi och självetnografi.

Jag vill alltså genomför en kritiskt präglad etnografisk undersökning, inspirerad av grundad teori, i min närmiljö. Men hur ska jag göra detta. Med hjälp av autoetnografi eller självetnografi? Låt oss gå igenom metoderna och se vad som är lämpligast…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s