Hegemopolis (PM 22): Självetnografi

Att undersöka en miljö som forskaren har naturligt koppling till, eller är aktiv i på ungefär samma villkor som övriga deltagare, kallas självetnografi (Alvesson och Sköldberg 2007:184) eller ”At-home Etnography” (Alvesson 2015). Förenklat kan det beskrivas som en etnografi där den direkta närmiljön undersöks istället för en främmande kultur. Att undersöka sin närmiljö ställer, precis som att undersöka en helt främmande miljö, ett antal krav. Dock delvis andra typer av krav.

Färden mellan Malmö och Köpenhamn är inte på något vis obekant, utan en resa jag företar mig åtminstone ett dussintal gånger per år. Även om Alvesson (2015) främst resonerar kring miljöer dit forskaren har en ännu starkare koppling, som den egna arbetsplatsen, menar jag att jag har en stark naturlig koppling till den miljö jag vill undersöka. Jag deltar i den på liknande sätt och på ungefär samma villkor som alla andra.

Märk väl att jag skriver liknande och ungefär. Jag är säker på att det finns en rad skillnader mellan resenärer baserade på bland annat genus, medborgarskap och konsumtionsförmåga. Därför kommer både mina egna egenskaper och andras att vara viktiga att notera i förhållande till de maktrelationer jag vill undersöka.

Självetnografi förutsätter noggrann dokumentation och tolkning av de händelser och fenomen som forskaren observerar. Enligt Alvesson (2015:160) är en låg grad av involvering dock att föredra. Det handlar om att ta ett steg tillbaka och se på händelser ur just en forskares perspektiv. Om traditionell etnografi handlar om att ”bryta sig in” handlar självetnografi snarare om att ”bryta sig ut”. Om den traditionella etnografen frågar ”vad fan håller de på med?” måste hemma-etnografen istället fråga ”vad fan håller vi på med?”

Även Michael Burawoy (1991:4) diskuterar forskarens avstånd och relation till det och dem som observeras och påpekar att det finns olika uppfattningar. Några menar att det gäller att göra sig av med distans och förutfattade meningar och försöka bli som sina deltagare. Andra menar att objektivitet bara kan uppnås på avstånd från deltagarna. Själv förespråkar Burawoy (1991:4) varken eller, utan istället en dialog med deltagarna. Målet med fältarbetet är inte att helt göra sig av med fördomar och förutfattade meningar, för det går inte. Inte heller bör man vidmakthålla dem från lite avstånd. Istället ska man försöka upptäcka och kanske förändra fördomar och förutfattade meningar genom dialog med deltagarna.

Det är på den här punkten inspirationen från autoetnografi kommer att vara mest tydlig. Jag vill istället ha en hög grad av involvering. Jag kommer att föra en dialog även med mig själv. Jag tror faktiskt att det ger mig ännu större möjligheter att någorlunda rättvisande svara på frågan om vad fan vi håller på med.

Enligt Alvesson (2015:163) finns många fördelar med självetnografi. Bland annat en större känsla för vad som faktiskt händer inom det område som undersöks. Detta skulle kunna vara ett sätt att möta den stora missnöjet med samhällsvetenskapens förmåga att gestalta människors vardagsliv.

När det gäller själva utförandet handlar självetnografi om att gå från ett ”planerat-systematiskt” tillvägagångssätt till ett ”emergent-spontant” (Alvesson 2009:164-165). I det första fallet har forskaren en ganska klar bild av vad som ska samlas in och hur hen ska arbeta med det insamlade materialet. Detta kan verka rationellt och vetenskapligt och se bra ut i metodkapitlet i en akademisk text, som exempelvis min egen avhandling eller den här texten. Men ett ”planerat-systematiskt” tillvägagångssätt riskerar också att styras av just planeringen, eftersom forskaren i någon utsträckning på förhand måste bestämma vad som är intressant.

En självetnografi börjar istället när något intressant händer. Forskaren väntar helt enkelt på att något avslöjande ska hända. Idén är att forskaren inte ska hitta det empiriska materialet utan att det empiriska materialet ska hitta forskaren. Det kanske kan verka riskabelt med det finns enligt Alvesson (2009: 165) fördelar med detta. Den mest uppenbara är att chansen att hitta just intressant material ökar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s