Hegemopolis (PM25): Analys

Förr eller senare måste forskaren dra sig tillbaka och bearbeta sina fältanteckningar. Enligt Emerson, Fretz och Shaw (2011:171) handlar det om att systematiskt gå igenom massor av fältanteckningar och andra noteringar för att hitta trådar som senare skulle kunna vävas samma till en historia, eller ett antal historier, om den värld som observerats. Målet är att skapa en sammanhängande och fokuserad analys av den sociala verklighet som studerats, en analys som är begriplig även för de läsare som inte är bekanta med samma verklighet.

Det här arbetet sker i olika faser (Emerson, Fretz och Shaw (2011:171-199). Till en början läser forskaren igenom sina fältanteckningar, analytiska noteringar och annat material som producerats under arbetets gång. Hen börjar sedan att relatera materialet till teorier och tidigare analytiska uppslag. I nästa fas börjar forskaren att koda materialet. Till en början sker vad som brukar kallas öppen kodning. Alla idéer, teman eller frågor som dyker upp skrivs ner, hur olika och motsägelsefulle de än må vara. Här uppstår en ytterligare typ av texter som kallas kodnoteringar (Emerson, Fretz och Shaw (2011:172). Efter att allt material har gåtts igenom övergår forskaren till en mer fokuserad kodning. Här använder hen ett mindre antal idéer och kategorier som senare kan användas i den slutliga etnografin.

Öppen kodning
Den öppna kodningen kan ske genom att skriva direkt i fältanteckningarna, i särskilda dokument eller genom att använda kommentarfunktionen i ordbehandlingsprogram. Enligt Emerson, Fretz och Shaw (2011:177) är det viktigt att forskaren uppmärksammar alla möjligheter fältanteckningarna erbjuder utan hänsyn till vilka idéer och kategorier som senare kan komma att användas eller om och hur olika observationer hänger ihop med varandra. Själva kodningen handlar om att ställa frågor till sina fältanteckningar. Det kan handla om frågor som:

  • Vad gör människor?
  • Vad försöker de uppnå?
  • Hur beskriver de själva vad som händer och vilka antaganden gör de?
  • Vad tror jag händer, vad lär jag mig av anteckningarna och varför skrev jag dem?
  • Hur liknar eller skiljer sig det som händer här från det som händer i andra anteckningar?
  • Vad betyder det som händer ur ett större perspektiv? Vad är det exempel på?

De här frågorna kommer givetvis att påverkas vad som undersöks och undersökningens övergripande frågeställningar. Alldeles oavsett kommer de att ge upphov till olika koder, det vill säga ord eller meningar som försöker fånga in och mycket kortfattat beskriva vad som händer i observationerna. Emerson, Fretz och Shaw (2011:182) menar att forskaren inledningsvis bör försöka skapa så många koder som möjligt. Kodningen handlar inte bara om att upptäcka vad som finns i det empiriska materialet utan koppla specifika händelser och observationer till mer generella kategorier. Det kan vara en bra idé att genomföra den öppna kodningen i olika faser eller efter olika teman för att undvika att materialet blir oöverskådligt.

Ur ett större perspektiv handlar den öppna kodningen, enligt Emerson, Fretz och Shaw (2011:188) om att ta ett steg tillbaka och försöka identifiera, utveckla och modifiera bredare analytiska teman och argument. Till en början så öppet och förutsättningslöst som möjligt. För eller senare måste dock forskaren välja ut ett antal huvudspår som bearbetas genom en mer fokuserad kodning och ”integrativa” anteckningar, där hen försöker hitta mönster i det empiriska materialet.

Fokuserad kodning och val av teman
Under arbetet med den öppna kodningen kommer forskaren att hitta betydligt fler teman och idéer än vad som kan användas i en färdig monografi eller ett paper. Hen måste alltså välja vilka som ska användas och vilka som, åtminstone tillfälligt, ska läggas i byrålådan. Det finns olika sätt att göra urvalet. Det går att hålla sig till teman som identifierats tidigare i processen men den öppna kodningen skapar också en möjlighet att hitta nya teman och spår i materialet. Ett alternativ är att hålla sig till sådant det finns mycket material om. Ett annat är att prioritera vad som verkar viktigt för deltagarna, oavsett om de uttalar detta själva eller om det framstår så för forskaren (Emerson, Fretz och Shaw 2011:188)

När forskaren bestämt ett antal teman kan det vara bra att sortera fältanteckningarna enligt dessa. Detta kan ske både fysiskt genom att klippa och klistra, eller med hjälp av någon sorts redigeringsprogram. Efter detta är gjort börjar en ny fas kodning, betydligt med noggrann och fokuserad den här gången, av utvalda fältanteckningar. Detta innebär ofta att forskaren hittar nya spår, teman och idéer när anteckningar kopplas samman med varandra på nya sätt (Emerson, Fretz och Shaw 2011:189)

Under den fokuserade kodningen gör forskaren jämförelser mellan händelser och observationer för att hitta mönster, likheter och avvikelser. När någonting avviker från ett mönster är det viktigt att försöka identifiera under vilka omständigheter detta sker. (Emerson, Fretz och Shaw 2011:191).

När forskaren sakta men säkert rör sig från fältarbete mot analys är det viktigt att skriva integrativa anteckningar som kopplar samman koder och data till mer utvecklade idéer. Ett sätta är att hitta en röd tråd eller gemensam nämnare mellan ett antal olika koder. Ett annat är att organisera om äldre anteckningar till nya teman. Vid det stadiet väljer en del forskare att fortsätta anteckna för sig själva, medan andra börjar formulera sig med en publik i åtanke. För den senare gruppen innebär de integrativa anteckningarna ett första steg att försöka uttrycka sig på ett sätt som den som inte är insatt i den studerade miljön förstår. Anteckningarna börjar mer och mer likna texten i den färdiga avhandlingen (Emerson, Fretz och Shaw 2011:193).

Även om den här öppna och relativt förutsättningslösa processen kommer att generera nya insikter, idéer, teman och teorier innebär det inte att forskaren ignorerar tidigare utgångspunkter eller existerande teorier om det som undersökts. Processen innebär inte heller att tidigare teorier bara ska bekräftas eller finslipas när de testas mot verkligheten eller att data betraktas som oberoende mått på teoriernas relevans. Snarare handlar det om ett reflexivt, dialektiskt spel mellan teorier och data där forskarens antaganden, intressen och teoretiska utgångspunkter är med från början till slut.

Vad innebär det här för min egen undersökning? Som jag tidigare nämnt vill jag dela upp arbetet i tre faser vilket kommer att resultera i tre analysomgångar. Analysen kommer att bli mer strukturerad för varje omgång. Under de första två analysomgångarna vill jag använda öppen kodning. I dialog med teorier och tidigare forskning kommer fältanteckningarna förhoppningsvis att börja avslöja idéer, mönster och utkast till teman. Under den sista vill jag börja med öppen kodning för att sedan göra en fokuserad kodning av allt material. Jag kommer säkert att omvärdera en del av de slutsatser jag dragit tidigare och bekräfta annat. Först därefter vill jag börja skriva integrativa anteckningar som kan ses som utkast till den färdiga avhandlingen där jag förhoppningsvis kan blottlägga mer väldefinierade mönster och teman.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s