För alla hjältar därute


För ganska precis femton år sedan släpptes The Streets ”Weak Become Heroes”, den vackraste hyllning till en subkultur som någonsin gjorts. Den lyckades med konststycket att både vara ett nostalgiskt manifest över en sedan länge svunnen tid och blicka framåt och konstatera att ingenting någonsin kommer att bli som det var igen. För livet har verkligen varit ”up and down since I walked from that crowd”.

För mig markerar den en milstolpe i ett trettio år långt kärleksförhållande till en kultur som alltid, oavsett vilken form den tagit, upprört och konfronterat makten. Som tagit sig enorma och vackra proportioner genom de historiskt unika förutsättningarna i det återförenade Berlin. Som blomstrat i de kargaste betongöknar och som alltid avnjuts bäst riktigt jävla dum.

See here people are all equal
Smiles in front and behind me
Known you all my life I don’t know your name

Dizzy new heights blinded by the lights
These people are for life

For all the heroes out and on the way
We all smile
We all sing

 

 

Exkluderande design: Ica Karlstad

Sasha skickade den här bilden från en Ica-butik i Karlstad. Vill handlaren hindra att folk hänger i entrén och skyddar sig från väder och vind eller ber om en slant är det bara att rulla ut krukorna.

Precis samma strategi som Hemköp i Malmö som jag berättade om för några månader sedan.

 

Men är det verkligen problematiskt att handlare kör bort vissa personer som kanske irriterar deras kunder? Ja, ur ett större perspektiv menar jag att det finns två problem.

Det första är att människor i allt större utsträckning värderas ekonomiskt. Exkluderandet har i första hand inte med eventuell irritation att göra. Både på Hemköp och hos min lokala Ica-butik brukar det stå extremt irriterande personer med kräkkäckt hallå-mannen-manér och sälja ”jättebilliga” telefonabonnemang. Men de här personerna har betalat för sig. De har inte tiggaren. Handlaren har bedömt intäkterna från hallå-männen som större än bortfallet i form av att människor väljer att handla i annan en butik där inte väldigt oförmånliga erbjudanden att köpa en iPad körs ner i halsen på kunderna. Tiggaren är däremot bara till besvär.

För det andra kanske det skulle gå att, om inte rättfärdiga, så åtminstone hysa en viss förståelse för varje enskilt fall av de miljarder exempel på exkluderande design som existerar. Ur ett större sammanhang leder det dock till att de här människorna, som enskilda aktörer bedömt vara dåliga för affärerna, snart inte har någonstans att vara alls i våra offentliga miljöer. Allt och alla värderas efter sin ekonomiska avkastning. De som inte bidrar till någon sådan har heller ingenstans att ta vägen. Eller som Zygmunt brukade säga:

Obehövliga, oönskade, övergivna – Vilken är deras plats? Det kortaste svaret är: utom synhåll


Exkluderande design är platser eller föremål som konstruerats för att hålla vissa människor borta. Det kan handla om att fastighetsägare, kommuner eller förvaltare vill köra iväg migranter, hemlösa eller fattiga missbrukare. Det kan handla om bänkar som lutar så de inte går att sova på dem eller om spikar eller taggtråd som sätts upp där hemlösa brukar sova eller om hög musik som spelas eller vatten som sprutas för att jaga iväg människor.

Fördjupning:

The Mesage is the Medium

Exkluderande design: En fullt rimlig fråga

Jason skickade den här bilden på en man som ställer en fullt rimlig fråga.

Vad är det för samhälle som löser hemlöshet med spikar?

Det sägs ju att ett samhälles värdighet avgörs av hur det behandlar sina mest utsatta medmänniskor. Hur värdigt är det att ”lösa” hemlöshet och fattigdom genom att jaga bort utsatta människor från vissa platser?


Exkluderande design är platser eller föremål som konstruerats för att hålla vissa människor borta. Det kan handla om att fastighetsägare, kommuner eller förvaltare vill köra iväg migranter, hemlösa eller fattiga missbrukare. Det kan handla om bänkar som lutar så de inte går att sova på dem eller om spikar eller taggtråd som sätts upp där hemlösa brukar sova eller om hög musik som spelas eller vatten som sprutas för att jaga iväg människor.

Fördjupning:

The Mesage is the Medium

 

 

Det här är inte exkluderande design

Men det skulle det kunna vara. Det är inte ovanligt att exkluderande design förkläs till konst eller andra utsmycknader. Den som vill vara diskret kan ställa fram en gigantisk blomkruka istället för att använda staket eller spikar. Då ser det ut som någon har smyckat ut platsen, inte jagat iväg oönskade besökare. Trots att båda sakerna är sanna och syftet är det sistnämnda.

Ett annat alternativ skulle kunna vara att göra själva bänkarna till prydnader, som den ovan (på vägen till Blå planeten i Köpenhamn) eller det här konstverket i Dublin. Så se upp.


Exkluderande design är platser eller föremål som konstruerats för att hålla vissa människor borta. Det kan handla om att fastighetsägare, kommuner eller förvaltare vill köra iväg migranter, hemlösa eller fattiga missbrukare. Det kan handla om bänkar som lutar så de inte går att sova på dem eller om spikar eller taggtråd som sätts upp där hemlösa brukar sova eller om hög musik som spelas eller vatten som sprutas för att jaga iväg människor.

Fördjupning:

The Mesage is the Medium

Centrum för ohållbar stadsutveckling

Jag har valt ut lite musik igen. Lyssna försiktigt.

 

 

Hegemopolis: Hyllie station

Hyllie station är en mycket intressant plats för den som vill studera samhällsutvecklingen. Förutom att den är full med exkluderande design är stationen också platsen för de tillfälliga gränskontroller som infördes i november 2015 och som känns mindre och mindre tillfälliga för varje dag.

Medan människor stoppas, kontrolleras och godkänns eller underkänns pågår shoppingen som vanligt en våning upp i 93 000 kvadratmeter stora gallerian Emporia.

Stationsområdet utgör en nästan övertydlig illustration av konsumismen. Den som godkänns som tillräcklig konsument och tillåts passera både gränser och exkluderande design, kan ta rulltrappan upp ur underjorden och shoppa loss som fullvärdig medlem av konsumtionssamhället.

När jag var där sist upptäckte jag ytterligare en form av exkludering. Det finns 3 200 parkeringsplatser i anslutning till Emporia, men bara typ två cykelställ. Däremot finns massor av skyltar där Malmö stad hotar att bogsera bort de cyklar som ställs någon annanstans än i de två ställen.

Exkluderande design: Sturup

16831184_10154459109627831_1223894003420056137_n

Spoke skickade den här bilden från Malmös näst närmaste flygplats, Sturup. Eller den kanske är närmast nu igen? Ett tag var det betydligt lättare att åka tre stationer med lokaltåget till Kastrup. Men sedan kom någon på att vi skulle bygga ett stängsel och införa kontroller kring den bro som byggts för att vi skulle komma närmare kontinenten.

Bänkarna är av klassisk uppdelad modell kryddad med armstöd. Vad de vill säga med ordningen vet jag inte. Översatt till morse blir det R U. Kanske som i den där gamla Elvislåten:

R U homeless tonight,
Do you miss me tonight?
R U sorry we drifted apart?

Tell me dear, R U homeless tonight?
I wonder if you`re homeless tonight
You know someone said that the world`s a stage
And each must play a part.


Exkluderande design är platser eller föremål som konstruerats för att hålla vissa människor borta. Det kan handla om att fastighetsägare, kommuner eller förvaltare vill köra iväg migranter, hemlösa eller fattiga missbrukare. Det kan handla om bänkar som lutar så de inte går att sova på dem eller om spikar eller taggtråd som sätts upp där hemlösa brukar sova eller om hög musik som spelas eller vatten som sprutas för att jaga iväg människor.

Läs mer:

The Message is the Medium – Exkluderande design ur ett ideologikritiskt perspektiv