Hårdare tag mot (vissa) brott på nätet

Regeringen utreder just nu hårdare straff för brott på nätet. Äntligen, kanske du tänker, tar man i med hårdhandskarna mot övergrepp, hat och mobbning. Till och med jag, en ivrig förespråkare för lösare tag och lägre straff, tycker att det är alldeles för enkelt att komma undan med exempelvis det näthat som i så stor utsträckning riktas mot kvinnor.

Men jag har tyvärr dåliga nyheter för oss alla. Det är inte den typen av brott regeringen vill klämma åt hårdare. Det är upphovsrättsbrott.

Bland annat vill regeringen se över möjligheten att höja maxstraffet från dagens två år. Det handlar i första hand inte om att de vill slänga fildelare i finkan längre utan om att brott som ger längre straff än två år betraktas som grova och ger ordningsmakten betydligt större befogenheter att hantera.

Nuvarande regering ser också betydligt allvarligare på upphovsrättsbrott är sin föregångare. Fredrik Reinfeldts uttalande om att han inte ville kriminalisera en hel generation kommenterar justitieminister Morgan Johansson såhär:

– Jag tycker att den inställningen tar allt för lätt på frågan om upphovsrättsintrång, och det kanske färgade de åren. Låt mig vara väldigt tydlig: vi anser att stöld är stöld, även om det handlar om immateriella rättigheter och den här regeringen står upp för upphovsrätten och kommer att fortsätta stå upp för upphovsrätten.

Morgan Johansson verkar ha domstolarna med sig. För några dagar sedan beslutade hovrätten att Bredbandsbolaget måste blockera tillgången till The Pirate Bay för sina kunder.

Vi kan vara säkra på att fler leverantörer och fler sajter står på tur. Frågan är bara vilka och hur långt upphovsrättindustrin vågar gå. Det tar ju exempelvis bara någon sekund att hitta en massa piratkopior med vilken sökmotor som helst. Och Youtube vimlar av upphovsrättskyddat material som vem som helst kan ta del av utan att betala för rättigheterna.

Många kanske inte tycker det är så allvarligt att The Pirate Bay blockeras. Upphovsrättsbrott är ju trots allt ett brott och det är förbjudet att vara kriminell i Sverige, som Annie Lööf brukar säga.

Men ett annat sätt att se på saken är att det numera är fullt möjligt för företag att via en domstol bestämma vilka sidor på nätet människor ska kunna besöka.

En annan sak vi kan vara säkra på att blockeringarna kommer att gälla just upphovsrätt. Inte mobbning, näthat eller barnpornografi.

Återigen premieras brott mot egendom framför brott mot människor. Företags intressen framför människors hälsa och välmående.

Det kanske kan verka konstigt. Men vi lever i ett kapitalistiskt samhälle. Brott mot enskilda människor, hur omfattande och allvarliga de än må vara, är just brott mot enskilda människor. Brott mot egendom däremot, är ett hot mot själva systemet. Det är inte bara den senaste Beck-filmen som står på spel utan i en förlängning exempelvis patent inom industrin och i en ytterligare förlängning privat ägande som sådant eller ”kapitalism” som det kallas ibland.

Därför kommer vi att få vänja oss vid bland annat :

Att företrädare för upphovsrättsindustrin inte bara är målsägande utan också avgör skuldfrågan och bestämmer påföljden vid upphovsrättsmål.

Att företag bestämmer vilka sajter du har tillgång till.

Att upphovsrättsindustrin tillåts basera sina skadeståndskrav på påhittade och våldsamt överdrivna uträkningar. En favorit i den här grenen är när fildelningstjänsten Limewire stämdes på 75 biljoner dollar, vilket motsvarar ungefär 5 gånger USAs BNP, ett belopp det skulle vara omöjligt att betala ens i teorin.

Att det kommer att utövas påtryckningar från högsta möjliga ort

Men framförallt att pengar och ägande alltid går före människor och välbefinnande.

Skånes nya vapen

He’s back…

Ekonomifakta

1980, precis innan det nyliberala systemskiftet, var skillnaderna i inkomster som lägst. Då tjänade cheferna inom näringslivet i snitt 9 gånger så mycket som en industriarbetare. Idag tjänar de 46 gånger så mycket. En direktör tjänar alltså ungefär lika mycket på ett år som en industriarbetare gör på en hel livstid.

Ekonomifakta

Sedan Alliansen tog över 2006 har antalet unga arbetslösa ökat med 23% och antalet förtidspensionerade med 18%. Arbetslinjen i praktiken.

Ekonomifakta

Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat oavbrutet sedan 1980. De kommer att öka ännu mer den närmaste framtiden. Detta är ett resultat av politiska beslut.

Ekonomifakta

Fram till början av 90-talet hade Sverige minst andel fattiga av alla OECD-länder. Sedan dess har vi passerats i statistiken av Danmark, Tjeckien, Finland, Ungern, Luxemburg, Island, Frankrike, Irland, Österrike, Belgien, Slovakien och Nederländerna.

Ekonomifakta

Inkomstklyftorna i världen ökar. Sverige är ett av de OECD-länder där klyftorna ökar snabbast. Från att ha haft minst klyftor av alla är bland andra Tjeckien, Slovakien och Slovenien numera jämlikare länder.