Hegemopolis: Hyllie station

Hyllie station är en mycket intressant plats för den som vill studera samhällsutvecklingen. Förutom att den är full med exkluderande design är stationen också platsen för de tillfälliga gränskontroller som infördes i november 2015 och som känns mindre och mindre tillfälliga för varje dag.

Medan människor stoppas, kontrolleras och godkänns eller underkänns pågår shoppingen som vanligt en våning upp i 93 000 kvadratmeter stora gallerian Emporia.

Stationsområdet utgör en nästan övertydlig illustration av konsumismen. Den som godkänns som tillräcklig konsument och tillåts passera både gränser och exkluderande design, kan ta rulltrappan upp ur underjorden och shoppa loss som fullvärdig medlem av konsumtionssamhället.

När jag var där sist upptäckte jag ytterligare en form av exkludering. Det finns 3 200 parkeringsplatser i anslutning till Emporia, men bara typ två cykelställ. Däremot finns massor av skyltar där Malmö stad hotar att bogsera bort de cyklar som ställs någon annanstans än i de två ställen.

Exkluderande design: Sturup

16831184_10154459109627831_1223894003420056137_n

Spoke skickade den här bilden från Malmös näst närmaste flygplats, Sturup. Eller den kanske är närmast nu igen? Ett tag var det betydligt lättare att åka tre stationer med lokaltåget till Kastrup. Men sedan kom någon på att vi skulle bygga ett stängsel och införa kontroller kring den bro som byggts för att vi skulle komma närmare kontinenten.

Bänkarna är av klassisk uppdelad modell kryddad med armstöd. Vad de vill säga med ordningen vet jag inte. Översatt till morse blir det R U. Kanske som i den där gamla Elvislåten:

R U homeless tonight,
Do you miss me tonight?
R U sorry we drifted apart?

Tell me dear, R U homeless tonight?
I wonder if you`re homeless tonight
You know someone said that the world`s a stage
And each must play a part.


Exkluderande design är platser eller föremål som konstruerats för att hålla vissa människor borta. Det kan handla om att fastighetsägare, kommuner eller förvaltare vill köra iväg migranter, hemlösa eller fattiga missbrukare. Det kan handla om bänkar som lutar så de inte går att sova på dem eller om spikar eller taggtråd som sätts upp där hemlösa brukar sova eller om hög musik som spelas eller vatten som sprutas för att jaga iväg människor.

Läs mer:

The Message is the Medium – Exkluderande design ur ett ideologikritiskt perspektiv

Socialdemokraterna tar ett stort folkligt problem på allvar

3ffe1750e4495cf73dcec03bc1a70b10

”Äntligen” tar Socialdemokraterna ett ”stort folkligt problem på allvar”.

Vilket, undrar du kanske? Plundringen av välfärden? Den ökade segregeringen inom skolan? Utanförskapet i vissa förorter som med jämna mellanrum resulterar i upplopp? Murarna som de själva rest mot omvärlden för att stoppa människor som flyr från krig?

Nej, det handlar om att hindra folk från att tigga utanför livsmedelsbutiker. För deras egen skull, då detta enligt Aftonbladets krönikör Lena Mellin är ”en uppenbar risk både för sig själv och andra”.

Vad är det då Mellin är så exalterad över? Jo, Socialdemokraterna vill göra en översyn av ordningslagen. Det kan enligt partisekreterare Lena Rådström Baastad innebära ”en begränsning av möjligheten till penninginsamling på kommersiella ytor och kollektivtrafik”.

Paul Kingsnorth* har studerat den ökade privatiseringen av en rad brittiska städer och menar att en av de grundläggande strategierna i utvecklingen är att med hjälp av regler, praktiker och arkitektoniska lösningar påbjuda konsumtion men förhindra eller till och med förbjuda tiggeri, hemlöshet, musicerande, skateboardåkning och politiska aktiviteter. Socialdemokraternas förslag är helt i linje med den här strategin.

Det handlar inte om att bekämpa fattigdom. De få konkreta lösningar som föreslås är att sätta press på Rumänien och Bulgarien eller ”hjälpa folk på plats” som det brukar heta när Sverigedemokrater förklarar vad de vill se istället för en human flyktingpolitik.

Så lösningen på det här stora, folkliga problemet är alltså att freda kommersiella aktiviteter och att köra bort fattiga. Äntligen.


*Kingsnorth, Paul (2009) Real England – The Battle Against the Bland London: Portobello Books

 

Exkluderande design: En busshållplats i London

16833562_10154231724277344_1192534570_o

Anders skickade den här bilden från London. Bänkskivan är både smal och lutar. Svår att ligga på, omöjlig att sova på.


Exkluderande design är platser eller föremål som konstruerats för att hålla vissa människor borta. Det kan handla om att fastighetsägare, kommuner eller förvaltare vill köra iväg migranter, hemlösa eller fattiga missbrukare. Det kan handla om bänkar som lutar så de inte går att sova på dem eller om spikar eller taggtråd som sätts upp där hemlösa brukar sova eller om hög musik som spelas eller vatten som sprutas för att jaga iväg människor.

Läs mer:

The Message is the Medium – Exkluderande design ur ett ideologikritiskt perspektiv

Exkluderande design: Esperantoplatsen, Göteborg.

16684036_1887893828106293_2176280681929731183_n

Enrique skickade den här bilden från den i vissa läger beryktade Esperantoplatsen som ”städats upp” och försetts med exkluderande design.


Exkluderande design är platser eller föremål som konstruerats för att hålla vissa människor borta. Det kan handla om att fastighetsägare, kommuner eller förvaltare vill köra iväg migranter, hemlösa eller fattiga missbrukare. Det kan handla om bänkar som lutar så de inte går att sova på dem eller om spikar eller taggtråd som sätts upp där hemlösa brukar sova eller om hög musik som spelas eller vatten som sprutas för att jaga iväg människor.

Läs mer:

The Message is the Medium – Exkluderande design ur ett ideologikritiskt perspektiv

 

20 miljoner svartklippningar i Malmö

mens-haircut-flyer-1

Inrikesminister Anders Ygeman var i Malmö i måndags med anledning av den senaste tidens tragiska skjutningar. Förutom det förutsägbara snacket om hårdare tag hade Ygeman också en del originella idéer. Bland annat uppmanades malmöborna att ta ansvar genom att ändra sina konsumtionsvanor.

– Om du klipper dig för en femtiolapp, tar en taxi utan kvitto eller drar i dig en lina kokain på helgen så göder du kriminaliteten, förklarade ministern för Sydsvenskan.

Om du köper du knark stödjer du kriminell verksamhet, inget snack om den saken. Men vad har frisören med saken att göra? Sist jag klippte mig på Möllan kostade det betydligt mer är en femtiolapp och jag fick dessutom ett kvitto. Men låt oss för resonemangets skull säga att en massa frisörer klipper svart. Det finns ju trots allt en stor svart ekonomi i Malmö så omöjligt är det inte.

Men vad är då kopplingen mellan frisören som klipper svart och den gängkriminalitet som regelbundet resulterar i dödsskjutningar? Att det i båda fallen handlar om olaglig verksamhet?

Det må vara hur fel som helst att smita från skatten, men det innebär ingen självklar koppling till gängkriminalitet.

Bidrar de svarta klippningarna till att sprida en anda av laglöshet? Kanske. Men kopplingen till gängkriminalitet och skjutningar är fortfarande svag. Det är ett mycket stort steg mellan att inte redovisa alla inkomster och att skjuta ihjäl en rival på en parkeringsplats mitt i natten.

Är frisörerna själva med i kriminella gäng? Ingen aning, men jag kan inte se några belägg för detta.

Tvättar frisörerna pengar åt kriminella gäng? Om så vore fallet är det ju väldigt dumt att klippa någon svart eftersom pengarna då förblir svarta. Istället borde de ta rejält betalt, ha en massa låtsaskunder, bonga in klippningarna i kassan och Ygeman följaktligen uppmana malmöborna att inte klippa sig för en femhundring.

Betalar de för beskydd av kriminella gäng? Ingen aning, men då är de ju snarare brottsoffer än gängkriminella.

Men det finns faktiskt en tydlig koppling mellan den svarta ekonomin och gängkriminaliteten. De har en och samma bakomliggande orsak. Fattigdom.

Skjutningarna i Malmö, såväl som i Stockholm och Göteborg, äger rum i fattiga områden. Både förövare och offer kommer i mycket stor utsträckning från samma områden. Det finns tydliga socio-ekonomiska förklaringar till den här typen av brottslighet.

Såväl gängmedlemmarna som frisörerna lever i områden med skyhö arbetslöshet, låga inkomster, dåliga skolresultat, lägre medellivslängd och höga sjuktal.

Det kan mycket väl vara så att frisören som klipper svart inte har någon möjlighet att sköta affärerna på andra sätt. Det kan mycket väl vara så att hans kunder inte har råd med mer än en femtiolapp. Det kan mycket väl vara så ett av de få alternativ som finns till att klippa folk svart är annan, grövre kriminalitet.

Nu har frisören troligen valt bort det alternativet och är lika mycket ett offer för gängkriminaliteten som alla andra som lever mitt ibland den. Det må vara lätt för oss andra med vår höga skattemoral, som har råd och möjlighet att leva på annat vis, att peka finger. Men vilka rimliga alternativ tycker vi frisören borde valt?

Jag försöker inte förringa betydelsen av skatteflykt. Samhället hade verkligen behövt pengarna. Den som någon gång satt sin fot på en skola i Malmö vet vad jag menar. Men det stora problemet med att folk inte betalar skatt är just att de inte betalar skatt. Ju mer de inte betalar, desto större är problemet.

 

Låt mig ta ett exempel. Jag minns ett reportage från ett tidigare tillfälle då det var fokus på ”svarta Malmö” och småföretagandet i de södra stadsdelarna. Reportaget hade en bild på en typisk butik vid Möllan. Det syntes inte vilken. Däremot framgick det att butiken lågt i en fastighet vars ägare ungefär samtidigt plockade ut nästan en miljard i aktieutdelning och placerade pengarna i skatteparadiset Cypern. Om Ygemans frisör ville plocka ut så mycket och skicka utanför Skatteverkets räckvidd hade han behöva klippa minst 20 miljoner kunder.

Jag betvivlar också att Malmös frisörer står för en särskilt stor andel av den biljon euro som skatteflykten varje år kostar EU. Frisörerna är ju till och med så fattiga att de inte ens kan smita från skatten ordentligt. Hade de kunnat göra det skulle det kallats ”skatteplanering” och Anders Ygeman skulle aldrig drömma om att koppla den till gängkriminalitet.

 

Så istället för att försöka bekämpa den fattigdom som är bidragande orsak till både gängkriminaliteten och svartklippningarna talar Ygeman om hårda tag. Offer för både fattigdom och kriminalitet görs till syndabockar som det köpstarka, etablerade Malmö uppmanas att undvika.

Men visst, det är fel att inte betala skatt och för min del får samhället gärna bli betydligt bättre på att driva in den. Men börja i rätt ände, hos skatteplanerna, inte frisörerna. Höj gärna malmöbornas skatt – något Ygemans partikamrater konsekvent vägrar göra – istället för att uppmana oss att ändra våra konsumtionsvanor. Se till att de mycket rika kommuner kring Malmö – som vill ha alla fördelar, men inga nackdelar av att ligga bredvid en storstad – får dra sitt strå till stacken.

Se sedan till att även fattiga har tillgång till anständiga skolor, vita jobb och värdiga bostäder.

Det kommer inte att förändra de stora strukturella problem som orsakar fattigdomen. Men en och annan malmöbo kommer att få ett rimligt alternativ till både skattefusk och gängkriminalitet.

 

 

Hårdare tag mot (vissa) brott på nätet

Regeringen utreder just nu hårdare straff för brott på nätet. Äntligen, kanske du tänker, tar man i med hårdhandskarna mot övergrepp, hat och mobbning. Till och med jag, en ivrig förespråkare för lösare tag och lägre straff, tycker att det är alldeles för enkelt att komma undan med exempelvis det näthat som i så stor utsträckning riktas mot kvinnor.

Men jag har tyvärr dåliga nyheter för oss alla. Det är inte den typen av brott regeringen vill klämma åt hårdare. Det är upphovsrättsbrott.

Bland annat vill regeringen se över möjligheten att höja maxstraffet från dagens två år. Det handlar i första hand inte om att de vill slänga fildelare i finkan längre utan om att brott som ger längre straff än två år betraktas som grova och ger ordningsmakten betydligt större befogenheter att hantera.

Nuvarande regering ser också betydligt allvarligare på upphovsrättsbrott är sin föregångare. Fredrik Reinfeldts uttalande om att han inte ville kriminalisera en hel generation kommenterar justitieminister Morgan Johansson såhär:

– Jag tycker att den inställningen tar allt för lätt på frågan om upphovsrättsintrång, och det kanske färgade de åren. Låt mig vara väldigt tydlig: vi anser att stöld är stöld, även om det handlar om immateriella rättigheter och den här regeringen står upp för upphovsrätten och kommer att fortsätta stå upp för upphovsrätten.

Morgan Johansson verkar ha domstolarna med sig. För några dagar sedan beslutade hovrätten att Bredbandsbolaget måste blockera tillgången till The Pirate Bay för sina kunder.

Vi kan vara säkra på att fler leverantörer och fler sajter står på tur. Frågan är bara vilka och hur långt upphovsrättindustrin vågar gå. Det tar ju exempelvis bara någon sekund att hitta en massa piratkopior med vilken sökmotor som helst. Och Youtube vimlar av upphovsrättskyddat material som vem som helst kan ta del av utan att betala för rättigheterna.

Många kanske inte tycker det är så allvarligt att The Pirate Bay blockeras. Upphovsrättsbrott är ju trots allt ett brott och det är förbjudet att vara kriminell i Sverige, som Annie Lööf brukar säga.

Men ett annat sätt att se på saken är att det numera är fullt möjligt för företag att via en domstol bestämma vilka sidor på nätet människor ska kunna besöka.

En annan sak vi kan vara säkra på att blockeringarna kommer att gälla just upphovsrätt. Inte mobbning, näthat eller barnpornografi.

Återigen premieras brott mot egendom framför brott mot människor. Företags intressen framför människors hälsa och välmående.

Det kanske kan verka konstigt. Men vi lever i ett kapitalistiskt samhälle. Brott mot enskilda människor, hur omfattande och allvarliga de än må vara, är just brott mot enskilda människor. Brott mot egendom däremot, är ett hot mot själva systemet. Det är inte bara den senaste Beck-filmen som står på spel utan i en förlängning exempelvis patent inom industrin och i en ytterligare förlängning privat ägande som sådant eller ”kapitalism” som det kallas ibland.

Därför kommer vi att få vänja oss vid bland annat :

Att företrädare för upphovsrättsindustrin inte bara är målsägande utan också avgör skuldfrågan och bestämmer påföljden vid upphovsrättsmål.

Att företag bestämmer vilka sajter du har tillgång till.

Att upphovsrättsindustrin tillåts basera sina skadeståndskrav på påhittade och våldsamt överdrivna uträkningar. En favorit i den här grenen är när fildelningstjänsten Limewire stämdes på 75 biljoner dollar, vilket motsvarar ungefär 5 gånger USAs BNP, ett belopp det skulle vara omöjligt att betala ens i teorin.

Att det kommer att utövas påtryckningar från högsta möjliga ort

Men framförallt att pengar och ägande alltid går före människor och välbefinnande.