No shit, Boultbee

Fastighetsbolaget Boultbee har varit på tapeten här tidigare. De är en av de starkare krafterna i den process som kallas spotifiering och i deras fall innebär att de förvandlar gator och torg till gallerior.

För tre år sedan köpte de tio centrum av Stockholms stad. För de handlare som driver verksamhet i samma centrum har försäljningen varit en katastrof. Många har fått höjda hyror, i vissa fall med så mycket som 150%.

I samband med försäljningen sa moderata borgarrådet  Kristina Alvendal att det fanns ”tydliga åtaganden i  avtalet…”, vilket tydligen inte stämde, ”…om att Boultbee ska utveckla köpcentrumen, särskilt de i förorten som varit eftersatta”, vilket uppenbarligen inte hänt. Snarare tvärtom.

Alvendal själv väljer att inte kommentera, men kollegan Joakim Larsson ”är besviken”. Vilket är fullt begripligt med tanke på att samme Larsson tidigare hjälpt Boultbee att försöka komma undan 380 000 000 i skatt.

Men omfattar Larssons besvikelse mer än så är han antingen nästan ofattbart naiv eller så ljuger han.

Om han tror att fastighetsbolaget Boultbee köper loss en massa gator och torg av något annat skäl än att göra en bra förtjänst är han naiv. Varför i all världen skulle de lyfta ett antal neddekade förortscentrum istället för att bara höja hyrorna?

Det finns också en möjlighet att han ljuger. Att han varken är förvånad eller besviken. Att försäljningen var viktig av ideologiska skäl, alldeles oavsett vad som sedan hände med de centrum som Boultbee köpte.

Det skulle vara befriande om någon moderat ville vara så ärlig och förklara drivkraften bakom deras strävan att spotifiera allt. Om någon bara ville säga att:

Det ska gå att tjäna pengar på allt. Gator, torg och andra offentliga platser är svåra att göra profit på. Därför ser vi helst att de glasas in och förvandlas till privatägda gallerior. Det är å andra sidan också det enda vi bryr oss om.