Varje gång det begås ett terrordåd dyker de upp. Terrortrollen. ”Experter” på ”muslimsk terrorism” som får bre ut sig i tidningar, radio och teve med spekulationer om hur omfattande det muslimska terrorhotet är.
Men så visar det sig att terroristen är en blond gut. Vilket inte borde förvåna trollens uppdragsgivare med tanke på att det enligt Europol begicks 1.770 terrordåd i Europa mellan 2006 och 2009 och att bara sex av dessa 1.770 dåd, eller 0,34 %, hade muslimska kopplingar. 265 gånger fler terrordåd, nämligen 1.596 stycken eller 90,2 % av alla Europas terrordåd, hade höger- eller separatistorienterade kopplingar.
När förövaren inte längre är muslim förvandlas terrordådet genast till massmord och terroristen till ensam galning. Istället för en stunds självrannsakan och en gnutta klädsam skam ringer redaktionerna upp en anan typ av troll nämligen ”experterna” på ”ensamma galningar” som får bre ut sig med analyser som dryper av spekulationer och amatörpsykologiska diagnoser väl kryddade med ”rimligen”, ”förefaller”, ”verkar”, ”förmodligen”, ”gissningar” och en grabbnäve ”kan”.
Vad den här medialogoken får för konsekvenser på kort tid vet vi. Förutom att människor som antas vara muslimer får stryk på gatorna förmedlas en bild av att det är skillnad mellan människor. Muslimska förövare är terrorister som begår terrordåd, medan nordiska förövare är ensamma galningar som begår massmord. Och att terrordåd alltid utförts av muslimer till motsatsen är bevisad.
På lång sikt bidrar den till just det samhällsklimat som i sin tur bidrar till de händelser trollen av någon märklig anledning tillåts fantisera kring.
Skumrask 